Naturvetare by Naturvetaren

NUMMER 2

2012

TE MA

Skog

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

–27 S I D 17

PÅV E R K A PÅ KO N G R E S S E N

Är det rätt att stoppa Lifegene? ORDNING OCH R E DA PÅ J O B B E T

TI P S OM SO CIALA M E DI E R

Förhandlare

Ivar de la Cruz hittar lösningar på Astra Zeneca L A R M AT T TA PÅ A LLVA R S I D 28

M Å L F Ö R N AT U R V E TA R E S I D 6

| FAC K E T S O M S P R Å N G B R Ä DA S I D 3 2

Naturvetarna Chef Ta chansen och utvecklas som ledare. Möt andra naturvetare i olika chefsroller. Under våren bjuder Naturvetarna Chef in till flera aktiviteter. Du som har en ledningsfunktion på jobbet är välkommen, från projektledare till vd. Program i mars:

Häng med eller bli kvar – fördjupat seminarium om sociala medier Brit Stakson är expert på sociala medier och Malin Forsman är expert på juridiken kring sociala medier. Vem äger material på webben? Får man publicera på Facebook utan tillstånd? Det är gott om tid för frågor och mingel. Tid: 14 mars, kl 14.00- 17.00 Plats: Advokatfirman FYLGIAs konferenslokaler i Stockholm

Leadership Friday Sociala Medier Talare Brit Stakson Tid: 16 mars, kl 08.00. Plats: Loungen Göteborgs central kl 08.00

Nätverksträff: Affärsmannaskap för naturvetare Med bland annat: Nytt och viktigt inom affärsmannaskap Speed meeting – Hur kan vi dra nytta av varandra? Plunge Learning Lab lär ut professionellt minglande. Plats: Lilla Nygatan 14 Stockholm Tid: 21 mars, kl 15-19

Leadership Friday Tema Hälsa Är träningsprofilen en del av framtidens CV? Medarbetares hälsa som en strategisk fråga för chefer Plats: Stockholm Lilla Nygatan 14 i Stockholm Tid: 23 mars, kl 08.30-10.00

Leadership Friday i Lund Tema Sociala medier Talare: Brit Stakson Tid: 30 mars kl 08.00-09.30 Plats: AF-borgen Lund Festsalen

Anmälan på www.naturvetarna.se/chef

Välkommen!

Innehåll OPINION

N R 2 2012

SID 4

Ledare: Vad händer efter Astra Zeneca? Läsarbrev

NYHETER

SID 8

Tungt beslut i Södertälje Livsandarna börjar så smått återvända hos de anställda på Astra Zeneca efter beskedet om nedläggning 2 februari. Förhandlingarna är i full gång för att hitta bra lösningar för personalen.

TEMA 17

Skogen i ett förändrat klimat Högre tillväxt och större biologisk mångfald kan vi räkna med i ett varmare klimat. Både insekterna och svamparna blir fler.

VETENSKAP

SID 28

Larm att ta på allvar eller vifta bort Fråga en naturvetare

KARRIÄR

SID 32

Inspiratören: För Aina blev facket en språngbräda Manualen: Så får du ordning och reda på jobbet Ledarskap: Stärk ditt varumärke med sociala medier Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 43 SPANAR IN

SID 46

Gästkrönikör: Inger Ingmanson – När de bästa idéerna kommer på skam

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 48

Nominera till kongressen | Ny utredare på Naturvetarna

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 29 mars med annonsstopp den 13 mars. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Anna Ledin Wirén.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Nytt friskt initiativ Den 2 februari var en vinterdag vilken som helst, några minusgrader och lätt snöfall mellan solglimtarna. Men så rasslade det till i datorn och dystra nyheter om Astra Zeneca rullade fram på skärmen. Som genom ett dråpslag beslutade man att lägga ner all forskning i Södertälje. Närmare tolvhundra forskare ska bort före årsskiftet. Vi var många som kände sorg i hjärtat den dagen. Så sent som vid årsskiftet lämnade den sista forskaren Astra Zeneca i Lund. Vad blir nästa steg för den globala läkemedelsjätten? Det svenska flaggskeppet inom läkemedelsforskning har fått sig en ordentlig törn. Nu håller vi tummarna för att Mölndal lyckas bättre. När blodförtunnaren Brilinta fick grönt ljus i EU och USA i somras blev det stort jubel. Det gav råg i ryggen och en kick för självförtroendet. Nu sätter man hoppet till de små bioteknikbolagen vars forskning ofta har sin källa i akademins nyfikenhetsforskning. I den skärningspunkten måste också sjukvården in så att produkterna kan testas innan de når marknaden. Alla pratar om det behovet, men det händer inte så mycket. Därför föreslår nu Naturvetarna ett nytt forskningsinstitut som är tänkt att drivas som en stiftelse där överskottet går tillbaka till verksamheten. Ett friskt initiativ i rätt ögonblick. Tanken är att fånga upp den unika kompetensen och forskningsmiljön i Södertälje. Det ger hopp inför framtiden med chans att hitta botemedel mot bland annat alzheimer och parkinson.

CH E FR E DAKTÖR

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

SVERIGE KAN VÄLJAS BORT Intresset för att utbilda sig till naturvetare, motarbetas av svenska myndigheter. Det kan leda till att företag väljer att förlägga sin verksamhet till andra länder, skriver Kristofer Jervinge. Många analyser har i dagsläget svårt att fånga upp det framtida behovet på arbetsmarknaden, annat än vad gäller pensionsavgångar ia har ren Pharmac inom statiska yrken. Kunskaps- och a arbetsgiva or st da en Den utvecklingsintensiva branscher, likt ed ga mindre. tta arbetet m bytts mot mån ng i det fortsa gå många av de branscher naturvetare in n da så Att ha en rätta. verkar inom, är dock inte statiska. är den enda laAstra Zeneca toxikologiska ge Risken med de nuvarande prognoserrde bola ts loger ko xi to 70 Exempelvis bo där närmare , na na vad gäller naturvetenskap är att de tu är al G on i boratorium h annan pers urskötare oc blir självuppfyllande profetior. dj toxl å de P l e. he plus en omiskt värd Att göra planeringsunderlag där man ett stort ekon aik ha m g, ke a da i finns och andr talar allmänt om naturvetare och deras an läkemedel nt m kä er ar st är te n et te labb . Verksamhe an ls hä framtida arbetsmarknad samtidigt som t på de er urvetarna är liers effekt sationen Nat ni man konstaterar att det naturvetenskapso ga or ab t i h lig bra – en Europa, oc a i sitt slag i liga utbildningsområdet, med alla sina olist . äm g” fr in de dn v an ett ”a ier av in ka inriktningar, är ett av de största känns pen inom stud 12 luta världstop februari 20 inte seriöst. Det behövs nytänkande och ödertälje 10 S en ng ni d Länsti en bredare syn kring hur Sverige ska förutsäga det framtida arbetsmarknadsbehovet, som redan konstaterats i Teknikdelegationens slutbetänkande.

sklas d l r ä v i b b To x l a

Debattartikel av Naturvetarna i UNT 31 januari 2012

AstraZenecas nedläggning – brain drain eller språngbräda? Vad får AstraZenecas nedläggning av sin forskning i Södertälje för konsekvenser för Sverige som innovations- och kunskapsnation? Kommer nedläggningen leda till en massiv brain drain - eller till avknoppningar där vi ser en mängd nya företag bildas och där regionen går stärkt ur processen? Naturvetarna, Saco och Sveriges Ingenjörer avhandlar frågan i ett seminarium i februari. Sverige toppar internationella rankingar

som innovationsnation, men som genom ett trollslag försvann 15 procent av våra industriers forskningsbudget när Astra Zeneca beslutade att lägga ner sin verksamhet i Södertälje. Hur kan och bör politiker, akademi och näringsliv agera nationellt och regionalt för att forsknings- och kunskapsintensiva industrier ska fortsätta vara svenska framtidsbranscher? Affärsvärlden 13 februari 2012

OPINION

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Vad händer efter Astra Zeneca? Det var ett hårt slag att ta emot beske-

der, blir beskedet drastiskt för dem som berörs och för det forskningsområde som plötsligt förlorar en ledande aktör. Situationen skapar omedelbart två viktiga uppgifter för Naturvetarna. Det handlar om att stötta och coacha de cirka 500 medlemmarna på Astra Zeneca i Södertälje och de som kan komma att beröras i Mölndal, liksom de som är kopplade till verksamheten som underkonsulter eller inhyrd personal.

Företag som har kollektivavtal med oss

har långsiktigt byggt upp trygghetsavtal som gör det möjligt att underlätta omställningar på arbetsmarknaden. Naturvetarnas självklara ambition är som alltid att finnas till hands för medlemmarna och ge bästa möjliga vägledning för att hitta och komma vidare till nya positiva utmaningar och roller.

Det handlar också om att tillvarata den

kompetens som finns samlad i Astra Zenecas forskningsteam kring det centrala nervsystemets sjukdomar. I Södertälje finns ledande forskning som nu måste

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

Oavsett AstraZenecas bevekelsegrun-

går förlorad, men också att överbrygga gapet mellan universitetens, landstingens och företagens forskningsförutsättningar. Jag hoppas självfallet på en positiv utveckling där såväl Astra Zeneca som staten och exempelvis landstinget drar sitt strå till stacken för att Sverige även framöver ska vara en attraktiv arena för forskning kring den åldrande befolkningens sjukdomar.

F OTO : L I N D A L E D I N W I R È N

det att Astra Zeneca avvecklar sin forskningsverksamhet i Södertälje, bara några månader efter att företaget släckt ner sin anläggning i Lund. Samtidigt var jag inte förvånad. Trenden att de stora företagen väljer bort egna forskningsavdelningar till förmån för samarbeten med små forskningsföretag över hela världen, har pågått ett tag. Och trenden är inte begränsad till enskilda branscher.

» Naturvetarna har därför tagit initiativ till en dialog om att skapa ett stiftelsefinansierat forskningsinstitut. « hitta nya hemvister. Den forskning som bedrivs på Astra Zeneca i Södertälje är inte bara viktig baserad på den höga kompetensnivån, utan också för att den berör en för samhället prioriterad utmaning – att hitta botemedel för degenerativa sjukdomar som alzheimer och parkinson. Naturvetarna har därför tagit initiativ

till en dialog om att skapa ett stiftelsefinansierat forskningsinstitut. Tanken är att fånga upp den viktiga forskning som riskerar att

M A D E L E N N I L S S O N , förbundsordförande Naturvetarna

De sifferlösa avtalen vinner terräng, med den offentliga sektorn i täten, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Att inte fler svenska naturvetare tar chansen att jobba internationellt. Det finns tusentals tjänster att söka inom de multilaterala organisationerna över hela världen. Läs mer på UD:s webb.

madelen.nilsson@naturvetarna.se

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N M Å N A D E N S F R Å G A : VA D H A R D U F Ö R M Å L 2 012 ?

F R Å N N Y H E TS B R E V 1 - 2 012 .

Fånga dagen Att fånga varje dag, få skratta lite varje dag, att varje dag kunna titta på människor och le och få ett leende tillbaka. ULLA-BRITT FORSSÉN

Turista i rymden Mitt mål är att få igång verksamheten rejält i mitt företag SpaceEra som sysslar med att marknadsföra rymdturism. LEIF ARNDORFF

Disponera tiden bättre Få överblick över livet, disponera tiden bättre, så att inte vänner, familj och sidointressen påverkas av ökad satsning på studierna. ANDREAS

Bli lycklig ett Mina mål för det här året är att göra tion itima sleg yrke min ta riktigt bra exjobb, ett som BMA, hitta ett bra vikariat på cirka ig, år, bli moster och framförallt, vara lyckl lycklig och äventyrlig. REB ECCA

Höja lönen Mitt mål i år få upp lönen några tusenlappar! Jag har fått nya, mer ansvarsfyllda arbetsuppgifter och att det ska löna sig, ska jag kämpa för i detta årets löneförhandling. KARIN

Satsa på börsen Mitt mål för 2012 är att fortsätta att göra bra börsaffärer så jag kan köpa hus, om jag hittar något fint, alt vara ledig mer och göra roliga saker. Privata Affärers hemsida har varit till god hjälp för den första 1,5 miljonen. YLVA

Springa och utvecklas på jobbet Springa Premiärmilen, Stadsloppet och Tjejmilen. Testa Down hill, resa till Wien och utvecklas mer inom mitt arbete. Sedan gör det ju inget om man hittar kärleken också så får han vara med på ett hörn. LINNEA

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

LÄSARBREV

D U E L L E N : Ä R D E T R ÄT T AT T S TO P PA L I F E G E N E ? S E S I D 15

Luddiga formuleringar Jag är själv deltagare i Lifegene och arbetar som doktorand, och jag reagerade på den luddiga formuleringen. Det är ju svårt att ge ”informed consent” – själva grundbulten i Helsingforsdeklarationen – om du inte vet vad det är du ger ditt medgivande till. Nu är ju jag medveten om vad jag har gett mitt medgivande till (eller snarare vad jag inte sagt nej till) eftersom jag har läst så många medgivandeformulär tidigare, men för de flesta kommer det nog som en överraskning att de har sagt ja till något mycket vidsträckt om inte försöksledarna uttryckligen har förklarat det. Med tanke på att formuläret skulle skrivas på och lämnas in i receptionen, innan man ens fick träffa dem, tvivlar jag på det.

Hej Naturvetare! Tack för en bra tidning! Även sådana områden jag inte är intresserad av är fascinerande att läsa om! Jag vill ändå framför några synpunkter om situationen i skogen. Det svenska virkesbruket lyfts fram som en näring positiv för den svenska skogen. I debatter möts naturvårdare och näringslivsidkare, vilket får den sistnämnda parten att framstå som likställd i debatten. Som en representant för lika många arter och människor som skogskämpar och naturvårdare är. Sanningen är en annan. Över två tusen skogslevande arter är utrotningshotade, tack vare virkesbruket.

Tätortsnära skogar, där barnen kan leka och utvecklas, försvinner. Blåbärsskogen försvinner. Svampskogen försvinner. Kvar blir ett sönderhackat landskap med virkesåkrar – inte skogar – fyllda med ungträd av dålig kvalitet. Det är inte ens bra för klimatet, trots skogsindustrins och regeringens propagerande för detta. Inte heller 20 procent produktiv skogsmark är skyddad. Siffran rör sig runt 3-4 procent. Vi måste inse värdet av den levande skogen för samhället, klimatet och naturen, och det måste ske nu! //JOHAN MOBERG NATURVÅRDSSTUDENT

MARIA

Gott syfte men… Idén med Lifegene är ju egentligen fantastisk, framförallt för forskningen men även för individen. Men tyvärr kan jag inte göra annat än att bekräfta Marias kommentar om ”luddiga” formuleringar och otillräcklig information till deltagare. CHARLIE

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m. Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång. Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER! Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Årsavgifterna är: 270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5. Ange namn och adress. www.skogshistoria.se

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Hitta rätt arbetsplats A R b E T S m i L J ö Engagerande lagarbete? Eller utmanande konkurrens? After work varje vecka eller strikt åtta till fem? Rätt klimat på arbetsplatsen kan betyda mycket för din trivsel och prestation. Ett besök på någon av sajterna jobbkultur.se, omjobbet.se eller jobinside.se kan ge insyn i en potentiell arbetsplats. Här får anställda anonymt betygsätta arbetsmiljön. Jobbkultur är det senaste tillskottet. Här skapas en profil av kulturen på en arbetsplats. Om tillräckligt många bidrar, ska profilerna sedan kunna matchas med arbetssökande, så att rätt person hamnar på rätt plats. HM

Personalminskningar på Orexo L i f E S C i E N C E Läkemedelsföretaget Orexo kom-

mer att dra ned på sin personal. Uppsalaföretaget lägger ned två olika projekt inom astma och KOL. Orexo avslutar samarbeten kring tre möjliga framtida läkemedel som man har haft med amerikanska Janssen Pharmaceuticals, ett företag under jätten Johnson & Johnsons vingar. Orexo lägger ned de två projekt som kom från Uppsalaföretaget från början, OX-CLI och OX-ESI. Projekten gick ut på att ta fram nya behandlingar av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och andra inflammatoriska sjukdomar. OX-CLI och OX-ESI befann sig i sen lead optimizationfas, en av de tidiga prekliniska faserna, vilket innebär att läkemedelskandidaterna ännu inte har testats på människor. – Janssen, eller Johnson & Johnsons, har finansierat de här tidiga forskningsprojekten och vi har inte möjlighet att driva dem vidare på egen hand, säger Peter Edman, forskningschef på Orexo. Orexo har totalt 113 anställda. Hur många som kommer att få sluta på företaget är ännu inte offentliggjort. Orexo vill inte kommentera hur många som har arbetat med de projekt som nu läggs ned, eller när någon siffra över neddragningarna kommer. – Det kommer att bli personalkonsekvenser, men vi är inte klara med den analysen än, säger Peter Edman. Orexo driver tre egna utvecklingsprojekt inom drug delivery, som alla är i klinisk fas, vilket innebär att de testas på människor. Utöver det har företaget två samarbetsprojekt i klinisk fas och ett samarbete med Boehringer Ingelheim kring en läkemedelskandidat i preklinisk fas. Orexo har också tillsammans med olika partners lanserat fyra produkter på marknaden. HM

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Könskvotering utan sura miner f o R S K N i N g Att kvotering som gynnar kvinnor skulle minska samarbetsviljan och effektiviteten i en arbetsgrupp framförs ofta som ett argument mot kvoteringsåtgärder. Nu visar forskare vid Göteborgs universitet och universitetet i Innsbruck i tidskriften Science att samarbetsförmågan i en grupp inte påverkas av att kvinnor kvoteras in. De har genomfört ett experiment där försökspersoner delades in i olika grupper med lika många män som kvinnor.

Grupperna fick göra en sifferövning på tid. Från början ville bara hälften så många kvinnor som män tävla, men tre av de fyra olika kvoteringsåtgärder som forskarna testade, gav resultat. Kvinnornas vilja att delta och konkurrera ökade. Poängresultatet för grupperna påverkades inte, och inte heller männens tävlingsvilja. En gruppövning efter kvoteringstesterna visade att samarbetsförmågan i de grupper där kvinnor hade kvoterats in, var intakt. HM

Hur går det för HaV? 3 frågor till Fredrik Larson, ordförande för Sacoföreningen på Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg, som har ärvt gamla Fiskeriverkets skulder. Trettio miljoner kronor fattades i kassan inför 2012. Har ni fått mer pengar av regeringen? – Nej, men vi har fått lov att använda en del av vårt sakanslag till förvaltningskostnader. Femton miljoner kronor går åt till restskulder och avvecklingen av Fiskeriverket samt uppstartskostnader för den nya myndigheten. Sjutton miljoner kronor går till forskningsfartyget Argos, som har visat sig innehålla asbest och ska skrotas, samt de extra kostnader som det innebär att få tillgång till fartyg för den obligatoriska övervakningen. Hur blir det med de rekryteringar som myndigheten skulle göra? – Det här innebär förstås att det blir mindre pengar över till annat. Den ursprungliga planen var att den nya myndigheten skulle ha omkring 250 anställda, men det kommer vi inte att närma oss än på ett bra tag. I dagsläget tror jag vi är omkring 200. Framför allt utredare saknas på olika avdel-

Fredrik Larson varnar för att HaV kan komma in i en ond cirkel.

ningar inom myndigheten. Vi kommer att vara fortsatt överbelastade. Det är en tuff situation som leder till att folk söker efter arbete på annat håll och då kommer vi in i en ond cirkel. Har ni fått någon vägledning från regeringen om hur ni ska klara er uppgift? – Jag kan inte se att det står något tydligt i regleringsbrevet om hur vi ska klara oss. Ledningen får nu prioritera vilka behov som är störst. Det är viktigt att de rekryteringar som görs går dit. HM

NYHETER

Tungt beslut i Södertälje Den 2 februari kom beskedet som ingen ville ha. Nu börjar livsandarna återvända och fokus ligger mer på framtiden för de anställda på Astra Zeneca i Södertälje. – Förhandlingarna har dragit igång, där det gäller att hitta så bra lösningar som möjligt för personalen, säger Ivar de la Cruz, ordförande i LAR S-E R i K Li LJ E bäCK ANNA LEDiN WiRÈN Akademikerföreningen. TEXT:

foTo:

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Det har gått några veckor ef-

ter nedläggningen av forskningen på Astra Zeneca i Södertälje. Den första chocken har lagt sig. – Stämningen är lite upp och ner. Ena dagen ser personalen möjligheter att göra annat, nästa dag är folk nedstämda. Biomedicinska analytiker är eftertraktade och flera har blivit erbjudna jobb, vilket är jättekul, säger Ivar de la Cruz. För att fånga upp alla jobbiga känslor hos personalen är företagshälsovården inkopplad. Akademikerföreningen har förstås också en viktig uppgift. Förhandlingarna med företagsledningen har dragit igång. – Företaget har en ambition att hitta bra lösningar för personalen på samma sätt som vid tidigare uppsägningar. Utmaningen den här gången är att det ska gå snabbt. Före årsskiftet ska forskarna ha lämnat Södertälje. Att det är så många som berörs på en gång gör det också svårare.

UTb i LD N i Ng oCh CoACh N i Ng

Det kan handla om arbetsbefriad uppsägningstid, avgångsvederlag och utbildning. Trygghetsrådet kommer också att kopplas in. – Vi kommer att arrangera arbetsmarknadsdagar på samma sätt som man gjorde i Lund. Det ger möjligheter för personalen att komma vidare. Där har Naturvetarna en viktig roll med sin karriärrådgivning. Det handlar bland annat om att inventera och formulera sin kompetens, liksom att ta reda på vad man vill och vart man är på väg. Ivar de la Cruz är optimist och räknar med att klara tidsgränsen i samarbete med företagsledningen. Fram till dess fortsätter personalen att jobba på som vanligt, så gott det går. Vid sidan av det är det möjligt att söka jobb, även om det inte är uttalat. – Folk måste få en chans. Det finns inga invändningar mot att söka jobb

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

under avvecklingstiden. Så visst ska man kunna fila på sin cv på arbetstid. TA m E D S ig i DÉ E R

Han hoppas att även de som vill starta eget får hjälp med affärsplaner och liknande. Däremot är det inte så enkelt att ta med sig idéer och projekt in i nya företag. – Vi har inte fått besked om det. Eftersom det handlar om intellectual property ägs projekten av Astra Zeneca. En del kommer att hamna i Boston eller Cambridge dit all neurovetenskaplig forskning förläggs. Men jag hoppas att företaget har en generös inställning och vågar släppa vissa projekt. Han har samma förhoppning om den avancerade utrustningen. När företaget lämnade Lund blev en del av utrustningen kvar i det som idag har

85%

av dem som blev uppsagda i Lund har jobb i dag.

blivit Medicon valley. Där har det ordnat sig bra för de flesta. – På sikt löser det sig säkert för personalen även här. Kom ihåg att de har en mycket hög kompetens och borde vara attraktiva, även om vissa kan behöva omskola sig. S PETS Kom PETE N S

Han hoppas att några kan få jobb på centret för translationell forskning, som man planerar att starta i slutet av året i samarbete med Karolinska institutet. Tanken är att utveckla biomarkörer för klinisk användning inom tiFrågan är vad som kommer att hända med Astra Zenecas lokaler efter nedläggningen. Det ﬁnns idéer på nya verksamheter.

» Vi har spetskompetens här i Södertälje, så jag är övertygad om att den kommer att efterfrågas. « dig forskning och utveckling. – Vi har spetskompetens här i Södertälje, så jag är övertygad om att den kommer att efterfrågas, säger Ivar de la Cruz. g LobAL TR E N D

Totalt drabbas mellan 1 100 och 1 200 personer, varav merparten i Södertälje. Men även Mölndal drar ner med 100-200 tjänster. – Det är en anpassning av kostymen och vår forskningsportfölj där vi gör en generell minskning, säger Anders Ekblom, vd för Astra Zeneca i Sverige och utvecklingschef på företaget. Han påminner om att Södertälje inte har kommit med något nytt läkemedel inom neurovetenskap på femton år. Och det skulle ta fem år till och investeringar på 600 miljoner dollar att utveckla ett nytt läkemedel här. Han ser nedläggningen som en trend i läkemedelsbranschen. – Det är trist, men nödvändigt. Vi är tvungna att göra något för att kunna utveckla nya mediciner. Då är allianser och samarbeten med universitet och små bioteknikbolag rätt väg att gå, säger Anders Ekblom. Redan i dag har Astra Zeneca allianser med 200 partners, där Karolinska institutet är en. NyA ETAb LE R i NgAR

Vad som händer i Södertälje efter Astra Zeneca spekuleras det om. Kanske kan ny forskning och nya företag etableras på motsvarande sätt som i Uppsala efter Pharmacia och i Lund efter Astra Zeneca. – Vi måste vara realister. Jag tror att klimatet är tuffare här, men vi ska prata med både kommunen och staten för att skapa bra förutsättningar för nya etableringar, säger Anders Ekblom. Södertälje kommer dock fortsätta vara en

central del av Astra Zeneca. Här finns den största tillverkningsenheten och det nordiska marknadsbolagets huvudkontor. Mölndal lovar man ska fortsätta vara ett forskningscentrum inom koncernen. Ivar de la Cruz har idéer om framtiden. – Jag ser möjligheter för landstingen som har behov av medicinska lösningar. Men det behövs investeringar där landstingen skulle kunna stå som beställare av den tidiga forskningen, som sedan kan utvecklas i de små bioteknikbolagen. Han tror inte på någon ny stor drake. – Big pharma har inte lyckats, jag tror på de små bolagen. Det här kan bli hur stort som helst med landsting över hela landet som tar fram sina egna läkemedel, både för egen användning och försäljning. N E D Läg g N i N g E N i S i ffR oR » Ca 1000 personer sägs upp i Södertälje. Ovanpå det ska mellan 100 och 200 tjänster bort i Mölndal. » I Södertälje har Naturvetarna runt 500 medlemmar. » 40 procent av Astra Zenecas forskningsportfölj på 4,5 miljarder USD går till forskning utanför det egna företaget.

I VA R D E L A C R U Z Aktuell: Ordförande i Akademikerföreningen. Kordinerar förhandlingarna för medlemmarna i bland annat Naturvetarna på Astra Zeneca.

Naturvetarna föreslår nytt forskningsinstitut Nu tar Naturvetarna initiativ till ett nytt institut för forskning inom life science. Tanken är att ta till vara kompetensen och forskningen efter Astra Zeneca i Södertälje. Fokus är tänkt att ligga på neurologiska sjukdomar, men målet är ett nationellt centrum för forskning om kroniska sjukdomar som cancer. Institutet kan fylla glappet mellan den akademiska forskningen och den tillämpade forskningen inom företagen. Den kliniska forskningen är en flaskhals i den kedjan. Med testbäddar för klinisk forskning kan idéer prövas och utvärderas innan de når marknaden. En idé är att driva institutet som en stiftelse där vinsterna går direkt in i verksamheten. Det ger förutsättningar för att forskningen blir kvar under en längre tid. Första mötet med bland annat Vinnova, Stockholms läns landsting, Astra Zeneca, Rise holding och Utbildningsdepartementet ägde rum efter den här tidningens pressläggning. Läs hur det gick på www.naturvetarna.se.

Leijonborg samordnar Lars Leijonborg ska på uppdrag av regeringen samordna insatserna efter nedläggningen i Södertälje.

Yrke: Analytisk kemist. Är knuten till produktionsanläggningen i Gärtuna. Familj: Särbo och två döttrar. Fritid: Dansar och umgås med familj och vänner. Framtidsplaner: Lämnar det fackliga arbetet vid årsskiftet. Sedan får jag se.

Lars Leijonborg söker dialog.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Hur ser ni på framtiden? Vi ställer två frågor om framtiden för life science efter Astra Zeneca i Södertälje. Björn Nilsson, vd Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA 1. Hur påverkas de små bioteknikbolagen? – Bättre möjligheter till rekrytering. Negativt är att investerare kan minska sitt intresse för branschen. Min gissning är att småbolag inte påverkas alls på kort och medellång sikt. 2. Hur stimulera läkemedelsforskningen? – Vi måste fortsätta att satsa på vår akademiska forskning vid våra universitet, samt att möjliggöra för småbolag att kunna komma igång, den största utmaningen är ofta tidig finansiering. Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova 1. Hur utveckla life science i Sverige? – Dra bättre nytta av våra fördelar som biobanker och kvalitetsregister, samt stärka samarbetet mellan de olika aktörerna som stat, landsting, akademi och näringsliv. 2. Er roll in den utvecklingen? – Vi stödjer behovsmotiverad forskning, och har speciellt fokus på SMF då vi behöver fler växande företag i Sverige. Björn Odlander, delägare Healthcap 1. Påverkar nedläggningen er strategi? – Healthcap kommer att fortsätta investera i life science och ser goda möjligheter till avkastning i denna sektor. De små utvecklings-

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

bolagen får en allt mer betydelsefull roll i att förse storbolagen, samhället och patienterna med nya innovativa medicinska produkter. 2. Ditt råd till politikerna? – IVA har nyligen presenterat Innovationsplan Sverige. Här finns många goda förslag, bland annat hur man kan öka tillgången på venturekapital. Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna Hur kan kompetensen tas till vara? – Det behövs en kraftsamling från stat, region, landsting, akademi och privata finansiärer för att nya aktörer ska kunna fånga upp den kompetens som finns på Astra Zeneca i Södertälje och axla dess roll i värdekedjan. Behovet av att utveckla nya läkemedel mot neurologiska sjukdomar är lika stort nu som tidigare. Behövs det byggas upp något nytt? – Jag tror att ett stiftelsefinansierat forskningsinstitut är en framkomlig väg för att överbrygga gapet, och skapa en forskningsmiljö mellan universitetens, landstingens och företagens forskningsuppdrag. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco 1. Hur ta till vara den unika kompetensen? – Kloka företagare borde ta chansen att rekrytera den mest kvalificerade gruppen forskare. 2. Hur fortsätta som ett innovativt kunskapsland?

– Den statliga forskningspolitiken måste vässas. Ta chansen att rekrytera internationella forskare, att göra det lättare för yngre forskare att etablera sina egna projekt och att koncentrera forskningen till spännande miljöer.

Naturvetarna är på plats Varje tisdag runt lunch möter Naturvetarna medlemmarna i Södertälje. – Vi svarar på frågor och ger bland annat goda råd om vilka rättigheter man har som anställd, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna. Han har ett nära samarbete med Akademikerföreningen på Astra Zeneca och ger stöd i förhandlingarna med arbetsgivaren. – Vi kommer att ha lunchaktiviteter varje tisdag, med bland annat karriärrådgivning och hjälp att starta eget. Det är viktigt att ge möjligheter för de uppsagda att komma vidare i karriären. Motsvarande möten ska hållas i Gärtuna på onsdagar. Utöver de runt tusen forskare som sägs upp i Södertälje drabbas de som är anställda genom bemanningsföretag. – Vi vet inte hur många som är inhyrda, vi vill gärna komma i kontakt med dem för att kunna ge stöd. De är också välkomna till träffarna i Snäckviken och Gärtuna. Ta också del av informationen från Akademikerföreningen och på www.naturvetarna.se

Apotekarsocieteten utlyser forskningsstipendier inom läkemedelsområdet

Med fokus på framtiden och en positiv utveckling inom läkemedelsområdet

Stipendier för forskning och vetenskap Forskarstipendier Stipendier med ändamål att främja farmacevtisk vetenskap och forskning, företrädesvis för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt. • Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse, 100 000 kronor • C D Carlssons stiftelse, 150 000 kronor • Gunnar Hylténs stiftelse för läkemedelsforskning inom området hjärt-kärlsjukdomar, 30 000 kronor • Apotekarsocietetens stipendiestiftelse för vetenskaplig forskning, 30 000 kronor Post-doc stipendium Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser minst ett stipendium om cirka 300 000 kronor för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet utomlands efter avlagd doktorsexamen. Sådan ansökan ska kompletteras med budget, forskningsplan etc se vidare www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. Ytterligare upplysningar: Agneta Andersson, agneta.andersson@apotekarsocieteten.se, tel 08–7235088.

Stipendieansökan • Ansökan görs på www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. Beslut om tilldelade stipendier meddelas i början av juni. Ofullständigt ifylld ansökan kommer inte att behandlas. • Sista ansökningsdag 31 mars 2012. • Ansökan kan göras för aktivitet som börjar efter den 1 juli 2012. Medlemskap i Apotekarsocieteten ger företräde. • Stipendier är avsedda för enskilda individer. Aktiviteter som faller utanför normalt arbetsgivaransvar prioriteras. • Om utdelade stipendier inte kan användas för avsett ändamål ska detta meddelas Apotekarsocieteten och stipendium som inte använts för angivet ändamål ska återbetalas.

w w w. apotek arsoc ie te ten.se

• En stipendieredogörelse ska insändas senast 3 månader efter stipendiets utnyttjande. • För kurser, temadagar och symposier med vetenskaplig inriktning respektive fort- och vidareutbildning se Läkemedelsakademins hemsida www.lakemedelsakademin.se.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

Regeringen vill införa ny visstid på högskolan Lagstiftning som vrider tillbaka klockan och återinför otrygga visstidsanställningar på universitet och högskolor. Det är regeringens svar på de strandade förhandlingarna mellan Arbetsgivarverket och fackförbunden inom högskolan. År 2009 skrev regeringen så här i sin proposition för ökad frihet för universitet och högskolor: ”I princip bör de regler som gäller för den övriga arbetsmarknaden också kunna tillämpas inom den statliga högskolesektorn. Det innebär att lärare bör anställas enligt anställningsskyddslagen. Huvudregeln är då tillsvidareanställning… Antalet tidsbegränsade anställningar bör minska.” Detta välkomnade Naturvetarna. – I de fall det finns skäl för att tidsbegränsa anställningar vill vi förhandla om detta lokalt på respektive lärosäte, säger Bo Seving, chef för arbetsliv och juridik på Naturvetarna. Det har tidigare funnits många möjligheter att anställa forskare för begränsad tid, bland annat i form av fyraåriga forskarassistenttjänster, men i fjol ändrades lagstiftningen i enlighet med regeringens förslag. Efter en stark önskan från Arbetsgivarverket om att komma överens om ett centralt avtal med avvikelser från LAS, har de fackliga organisationerna på Sveriges uni-

T r y g g h et

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

versitet och högskolor under hösten förhandlat med Arbetsgivarverket om detta. Strandade förhandlingar

När förhandlingarna nu har strandat, gör regeringen helt om. Utbildningsminister Jan Björklund har informerat rektorer vid Sveriges lärosäten om att ny lagstiftning med visstidsanställningar för högskolan är på gång, om inte förhandlingarna med fackförbunden snarast återupptas. – Det är viktigt att det finns meriteringsanställningar för yngre forskare, för att ge dem möjlighet att bygga upp egna forskningsinriktningar, kommenterar Anna Neuman, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet. Det bästa vore om parterna kunde komma överens. Vi följer frågan noga. Kan inte parterna lösa detta går det inte att utesluta att det kan behövas lagstiftning. undantag att b eg ränsa ti d

Bo Seving tycker att det är märkligt att man från regeringens sida går in och ändrar tillbaka någonting som man själv har arbetat fram. Naturvetarna uppmanar därför regeringen att inte lagstifta på nytt, utan låta arbetsmarknadens parter komma överens om eventuella avsteg från LAS på högskolorna. I grund och botten borde sådana avsteg inte behövas, menar Bo Seving. De möjligheter till visstidsanställningar som finns på högskolorna idag räcker. Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, är av en annan åsikt. – Av kvalitetsskäl kan universitet och

högskolor inte anställa folk utan väldokumenterad meritering av att man äger den pedagogiska och vetenskapliga skicklighet som krävs, säger han. Vi vill ha en fyraårig mellantjänst eller Bo Seving. rekryteringstjänst mellan doktorand eller postdok och lektorat eller professur. Sedan råder det oenighet om huruvida det ska ta slut helt efter fyra år, eller om man ska ha rätt att prövas för fast anställning då, vilket jag gärna skulle vilja se. Karr iär som antsälld

Idag kan man ha tidsbegränsade anställningar inom högskolan i form av doktorandtjänsten, som är en utbildningstjänst, därefter postdok och sedan ytterligare upp till fyra år i enlighet med reglerna i LAS. – Det borde i normalfallet rimligtvis räcka som meritering för en tillsvidareanställning, säger Bo Seving. Vi anser att man kan göra karriär inom ramen för en tillsvidareanställning. Om högskolorna tillsvidareanställer och sedan får brist på forskningsanslag, så kan de säga upp personal på grund av arbetsbrist, precis som alla andra arbetsgivare. – Vi tror att lärosätena har förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin personal, säger Bo Seving. Men det är klart att det blir besvärligare för en arbetsgivare att hantera personalneddragningar än att bara låta bli att förlänga visstidsanställningar. HM

DUELLEN ä R D E T R äT T AT T S T o P PA L i f E g E N E ? En databank om människors hälsa och livsstil håller på att byggas upp inom projektet Lifegene. Men nu har Datainspektionen stoppat det med hänvisning till att syftet är luddigt. Det är ett hårt slag mot den framtida folkhälsan menar en professor inom Lifegene.

Erik Janzon, tillsynschef på Datainspektionen, teamet för vård, forskning och utbildning

NEJ

Nancy Pedersen, professor och vetenskapligt ansvarig för projektet Lifegene

H U R S K A I N F O R M AT I O N E N A N VÄ N DA S ?

Lifegene, som bedrivs på Karolinska institutet, är egentligen inte ett forskningsprojekt. Man bedriver ingen egen forskning inom Lifegene, utan sysslar med att bygga upp en databas, en så kallad forskningsinfrastruktur. Inom Lifegene liknar man sig själv vid ett gigantiskt bibliotek där information om individers levnadsvanor och biologiska prover finns lagrade. Sedan ska andra bedriva forskning med uppgifter ur databasen.

Vi kan ta fram ny kunskap om faktorer som påverkar vår hälsa. Det ska leda till bättre individuella hälsoråd, nya sätt att diagnostisera och behandla sjukdom på individnivå. Vi har fått in 22 ansökningar om att få använda materialet för forskning. De berör allt från smärta till luftföroreningar, hörsel och sömn hos barn. Innan några prover eller data lämnas ut krävs ett godkännande av en regional etikprövningsnämnd.

ÄR DET MÖJ LIGT AT T S PÅRA E N S K I LDA I N DIVI DE R O CH VI LKA R I S K E R ÄR FÖR K N I P PADE M E D DET?

Poängen med en databas som Lifegene skulle naturligtvis gå förlorad om datan inte skulle gå att härleda tillbaka till enskilda personer. Förutom risk för läckage och olovlig användning av data, innebär det en risk att ändamålen med behandlingen är så vidlyftigt formulerade. Du kan som registrerad inte veta, och inte heller påverka, vad som i framtiden kommer att anses som berättigade och legitima forskningsändamål eller till vem data kan komma att lämnas ut. En annan sak är att det utifrån en publicerad artikel inte bör vara möjligt att spåra enskilda individer.

Personuppgifter lagras på säkrast möjliga sätt och är skilda från personnummer och bara fem personer har nycklarna till den kopplingen. Vid framtida forskning är all information som forskaren tar del av kodad, vilket innebär att informationen inte direkt kan knytas till en individ. Forskarna är heller inte intresserade av att göra den kopplingen. Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom LifeGene har tystnadsplikt. Sekretess och tystnadsplikt gäller alla muntliga och skriftliga deltagaruppgifter, oavsett om de finns på papper, i en dator eller på annat sätt.

KAN NYTTAN FÖR FOLKHÄLSAN VARA STÖRRE ÄN MÄNNISKORS KRAV PÅ INTEGRITET?

När det gäller stora och omfattande databaser är det något som Datainspektionen anser att riksdagen måste ta ställning till efter att ha vägt fördelarna mot nackdelarna.

De som deltar i projektet Lifegene är noggrant informerade om hur deras uppgifter lagras och hur proverna kan komma att användas, och för detta ger de sitt skriftliga samtycke. Vi utgår från att deltagarna själva väger forskningsnyttan mot integritetsfrågan innan de bestämmer sig för att delta. Alla som deltar kan när som helst lämna projektet.

VAD KRÄVS FÖR ATT LIFEGENE INTE SKA BRYTA MOT PERSONUPPGIFTSLAGEN, PUL?

Det krävs antingen att Lifegene görs om till ett forskningsprojekt som kan godkännas av en etikprövningsnämnd, eller att det skapas ny lagstiftning som möjliggör databaser som Lifegene.

Vi har tolkat PUL annorlunda än Datainspektionen. Nu ska frågan prövas av Förvaltningsrätten och om den går på Datainspektionens linje krävs nya lagbestämmelser för den här typen av verksamhet.

HUR PÅVERKAS DEN MEDICINSKA FORSKNINGEN OCH FOLKHÄLSAN OM LIFEGENE LÄGGS NER?

Det är andra bättre på att bedöma än Datainspektionen. Men det kan vara värt att uppmärksamma att Sverige, även utan Lifegene, utmärker sig internationellt när det gäller att kartlägga och dokumentera sina invånare och därmed skapa underlag för bland annat forskning. Det finns få länder som kan mäta sig med Sverige på den punkten.

Det skulle vara ett mycket hårt slag mot arbetet med att förbättra folkhälsan. Vid de flesta sjukdomar är det vad som händer tidigt i livet som påverkar allra mest. Dessutom ändras sjukdomspanoramat över tid. Därför är det viktigt att samla in information innan sjukdomarna uppträder.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

Ä R D U R U S TA D F Ö R E T T J O B BY T E ? När det är skakigt på arbetsmarknaden sitter ingen riktigt säker. Tryggheten ligger i den egna kompetensen som ger möjligheter att komma vidare. Får du tillräcklig kompetensutveckling som gör dig anställningsbar om det oväntade händer?

Ställ krav på kompetensutveckling Kom ihåg att både du och arbetsgivaren har nytta av att du utvecklas i ditt jobb. i privat sektor är ansvaret för kompetensutveckling delat mellan arbetsgivaren och den anställde. – Ha en plan för kompetensutveckling ett

år framåt. Ett perfekt tillfälle att ta upp frågan för chefen är under utvecklingssamtalet, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna. Hon ger också rådet att uppdatera sin cv med jämna mellanrum, till exempel en gång om året. – Fundera på vad du kan och vilka kompetenser du har. Sätt dig ner och skriv en lista. De flesta upptäcker att jobbet rymmer många olika arbetsuppgifter som ställer krav på fler färdigheter än man tänker sig. Lika viktigt är att kunna formulera sin kompetens på ett bra sätt, både för presumtiva arbetsgivare och för folk i sin omgivning. – Då blir nätverkandet ännu mer värdefullt och en chans att marknadsför sig själv, vilket alltid är viktigt, alltså inte bara när man är på jakt efter ett nytt jobb, säger Ann Lundström. Men om chefen säger nej?

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

KO M M E N TA R E R FRÅN WE B B E N

Ond cirkel I dessa skakiga tider verkar arbetsgivaren just spara in på kompetensutveckling. Jag tror inte det har varit något sedan 2009. Och har man just ambitionen att komma vidare känns detta som en ond cirkel. Albert

Arbetsgivaren satsar Som statligt anställd i uppbyggnadsfasen för en mer moderniserad forskningsmiljö – med investeringar i både utrustning och personal – har behovet av kompetensutveckling varit stort på min arbetsplats. Arbetsgivaren har här varit lyhörd för behoven och investerat mycket i att vidga och höja befintlig och nyanställd personals kompetens. Kaj Thuresson

– Kompetensutveckling ska inte ersätta en lönehöjning, säger Ramón Sánchez-Lövy.

– Ansvaret för kompetensutveckling ligger både på arbetsgivaren och den anställde. Det finns inskrivet i avtalen på den privata sektorn säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna. Han förklarar att det i flera avtal finns en tydlig koppling mellan kompetensutveckling och lön. Med högre kompetens följer normalt högre lön. – Kompetensutveckling är en naturlig del i jobbet och ska absolut inte ersätta en lönehöjning, säger Ramón Sánchez-Lövy. Det ska man inte tolka som att man ska sitta och vänta på att arbetsgivaren föreslår kompetensutveckling. – Ta själv initiativ och ställ krav. Om chefen säger nej, se till att spara mejl och annan dokumentation. Det kan komma till nytta i framtiden. LEL

Betalar ur egen ficka Min arbetsgivare beviljar ibland kurser, konferenser och liknande åt de fast anställda, men jag har inte varit på någon då jag bara har ett vikariat. Men jag sköter min egen kompetensutveckling! Jag vidareutbildar mig på distans på universitetet, reser på forskarseminarium och betalar flera kurser ur egen ficka – på grund av ett brinnande intresse! Leg. djursjukskötare

Illa på länsstyrelsen Kompetensutveckling? I det närmaste obefintlig som anställd på länsstyrelse. Mikael

TE MA – S KO G E N

Skogen i ett förändrat klimat Flyttfåglar chansar och övervintrar här hemma. Fler fästingar och mygg gör livet surt för skogsflanörerna. Samma mönster visar skogens skadegörare som blir fler, men som kan hindras av naturliga fiender. Klart är att tillväxten i skogen ökar när det blir varmare och fuktigare. TEXT

L ar s - E r i k L i l j e b ä c k o c h Hanna M eervel d

NR2 1 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA

PROGNOSER

B l ir det varmare ?

3 frågor till Anna Lilja, klimatforskare och meteorolog på SMHI Vad ligger bakom vinterns väder? – Det som i hög grad avgör om vintern blir kall eller varm är hur luftströmmarna kommer in över Sverige. Vindarna styrs av hur lågtryck och högtryck ligger positionerade i förhållande till varandra. Om lågtrycken går långt söderut, över medelhavsländerna, eller långt norrut, över Ishavet, får vi ofta högtrycksbetonat, kallt och torrt vinterväder.

Vad är den Nordatlantiska oscillationen? – Man använder sig av olika index för att beskriva tryckfördelningen och strömnings-

mönstret i atmosfären. Den Nordatlantiska oscillationen, NAO-index, är ett av dem. Det visar tryck- och lägesskillnaden mellan det Isländska lågtrycket och det Azoriska högtrycket. Den här tryckskillnaden påverkar styrkan och riktningen på västvindarna. I december hade vi ett högt index, på + 2,5 – en stor tryckskillnad som gav kraftigare västvindar och milda luftströmmar in över Sverige. Vintrarna 2009 och 2010 var däremot NAO-index lågt, kring -1,8 eller -1,9. Men NAO-index är ju inte hela svaret på det varierande vintervädret. I slutet på januari hade vi ett kraftigt högtryck över Ryssland som höll emot västvindarna och vi fick

omslag till riktigt kallt väder istället.

Blir vintrarna varmare? – Vi har haft milda vintrar under hela 1990-talet och 2000-talet, egentligen är det bara de senaste två vintrarna som har varit kalla. I princip hela forskarsamfundet är överens om att det sker en uppvärmning av klimatet globalt. Den övergripande trenden över längre tid är mildare vintrar, vilket våra klimatmodeller visar. Sedan är det ju klart att det kommer att finnas variationer. Det kommer fortfarande att komma kalla vintrar, men kanske inte lika ofta, och inte lika kalla. #

H U R PÅV E R K A S N AT U R E N ?

4 frågor

Läs mer om geologen till Lars-Åke Mats Fehrm på sid 28. Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet:

Hur hade naturen påverkats om vintern hade fortsatt att vara lika mild som den var fram till slutet av januari? – Det vet vi inte – det har vi aldrig varit med om. Det vi kunde se nu var att några individer satsade på att fortsätta som om inget hade hjänt. Vitsippor blommade, svampar som kantareller, trattkantareller och taggsvamp fortsatte att bilda fruktkroppar. Kortflyttande fåglar som stare, trast, bofink och rödhake valde att stanna kvar i Sverige istället för att flytta till Tyskland, Nederländerna eller Belgien.

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Vilka effekter har omslaget till vinterkyla på naturen?

matet på sikt blir varmare med genomsnittligt mildare vintrar?

– Ettåriga växter dör, men när det gäller fleråriga växter, så klarar sig de underjordiska delarna. Jag skulle tro att om det är några hasselhängen som har öppnat sig i södra Sverige, så fryser de sönder, men det kommer nog att bli normala pollenhalter i år ändå. De kortflyttande fåglar som finns kvar nu behöver vår hjälp. Fysiologiskt klarar de kylan, men de behöver extra mat.

– Allt styrs och ställs av dagsljusets längd till 98, 99 procent, men om det är mildare under en längre period kan fler och fler individer göra som en del har gjort den här vintern och vi kan få se blommor, svampar och flyttfåglar på vintern.

Hur påverkas naturen om kli-

Påverkas större djur, som vilt? – Djur som har svårt att klara vinter och mycket snö, till exempel rådjur, kan få det lättare och öka i antal. Men det blir inte fler rävar, älgar eller vargar. #

TEMA

Fest för fästingar En mild vinter påverkar inte fästingarna särskilt mycket. Men om klimatet på sikt blir varmare med mildare vintrar, så är det gynnsamt för de små sjukdomsspridarna. Under en fuktig och varm vinter, kan de vara aktiva och söka värddjur, när det är mer än fem plusgrader. Om rådjurspopulationen ökar, till följd av mildare vintrar, är det dukat bord för fästingarna, som kan öka i antal och sprida sig längre norrut. Genom att rådjuren sprider sig över stora avstånd, kan också fästingar som bär på smitta dyka upp på nya platser i landet. KÄLLA: THOMAS JAE NSSON, FÄSTI NG FORSKAR E, U PPSAlA U N IVE RSITET.

Kliar vi oss mer när klimatet blir varmare? Martina Schäfer, myggforskare vid Uppsala universitet: – Just varmare vintrar kommer nog inte i första hand att påverka myggen, men klimatmodelleringar från World Climate Data pekar på att det också kan bli regnigare sommartid, med kraftiga lokala regn, och det skulle leda till fler översvämningsmyggor, som man nu har problem med främst i dalälvsområdet, men som också har börjat dyka upp på lite andra ställen i landet. Till skillnad från vanliga skogsmyggor har dessa myggor flera generationer per säsong. De behöver minst 10 grader i vattnet för att äggen ska kläckas, och om det blir varmare, kan det förlänga deras säsong, som idag är maj till augusti, till en period som sträcker sig till exempel från mars till oktober. Myggorna behöver också nektar som ”flygbränsle”, så en längre blomningssäsong kan också bidra.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA

Högre tillväxt när klimatet blir varmare Samtidigt som skogen växer snabbare när klimatet blir varmare så utjämnar skogen klimatförändringarna. Forskare vid SLU slår fast att en aktivt brukad skog fångar upp mer koldioxid än en naturskog.

en svenska skogen växer så det knakar och vi har aldrig haft så mycket skog som nu. På hundra år har virkesförrådet fördubblats. I ett varmare klimat kommer sannolikt tillväxten att öka ännu mer. – Växtsäsongen blir längre och fotosyn-

tesen kommer igång tidigare på våren. Det har en positiv effekt på tillväxten, som enligt våra beräkningar kommer att öka med mellan 10 och 20 procent fram till slutet av detta sekel, säger Johan Bergh, forskningsledare på SLU. Redan nu har vintertemperaturen i Sveri-

Forskningsledare Johan Bergh räknar med en tillväxtökning på mellan 10 och 20 procent fram till nästa sekelskifte.

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

ge stigit med två grader under de senaste 30 åren. Klimatforskarna är överens om att den trenden kommer att fortsätta. Det innebär att Skåne får ett klimat som liknar det som Sydtyskland har i dag. Sundsvallsborna kan se fram emot dagens klimat i Kronoberg. – Det får till följd att lövträden kan trivas längre norrut, vilket ökar den biologiska mångfalden. Även om det blir möjligt att plantera bok och asp längre norrut så kommer ekonomin även att styra i framtiden. Och då lär det bli gran som ger det bästa nettot.

Trots risk för stormskador ger gran det bästa nettot. Färre gallringar är bästa medicinen mot stormen.

Eftersom granen är känslig mot stormar och rotrötor kan hybridasp och hybridlärk bli alternativ, menar Johan Bergh. Båda trädslagen kan klara konkurrensen med gran ekonomiskt. – I Norrland är contortatallen redan i dag bättre ekonomiskt än gran och vanlig tall. Men det finns ett visst motstånd mot den eftersom bestånden blir täta och ogästvänliga. M E R OCH M I N D R E VAT T E N

En osäker faktor i framtiden är tillgången på vatten även om den totala nederbörden väntas öka i landet, främst i norra Sverige. Men i södra Sverige, särskilt den östra delen, kan nederbörden minska under sommaren. – I dessa områden kan det vara bättre att plantera tall, som tål torka bättre, men som drabbas mer av viltskador. Johan Bergh påminner om att ökad koldioxidhalt i sig höjer tillväxten. – Simuleringar visar på tillväxtökningar med mellan 20 och 40 procent, med den största ökningen i Norrland, under förutsättning att det är goda betingelser i övrigt vad gäller tillgång på vatten och näring. Kom ihåg att högre temperatur påskyndar mineraliseringen då näring frigörs. Stå r em ot s to rmar

Med Gudrun, Per och Dagmar i färskt minne kan man räkna med fler dramatiska stormar i framtiden. Effekter-

» En trend i skogsbruket är att omloppstiden blir kortare. Där den tidigare var 70–80 år är den nu nere i 50–70 år. «

na av ensidig granplantering kan inte bli tydligare med all stormfälld skog. Men det finns lösningar. – Granen är känsligast för stormar direkt efter en gallring, så genom gallringsfritt skogsbruk kan riskerna minska. I dag rekommenderar Södra sina skogsägare att inte gallra mer än en till två gånger under en omloppstid. En trend i skogsbruket är att omloppstiden blir kortare. Där den tidigare var 70-80 år är den nu nere i 50-70 år. – Oberoende stormrisken har man visat att det ekonomiska nettot kan bli hög-re om skogen inte gallras. Ännu en nackdel med ett varmare klimat är att det blir ovanligare med tjäle på vintern, vilket ger sämre bärighet för att köra med skogsmaskiner. – Detsamma gäller de allmänna skogsbilvägarna som får sämre bärighet och blir mjuka med mer regn.

M er ko l k an b i n da s

Men skogen har också förmågan att motverka klimatförändringarna. Ju mer kol som kan bindas desto bättre. – För Sverige som till 60 procent är täckt av skog, bidrar den till en kraftigt positiv effekt på landets kolbalans. Men i ett globalt perspektiv är det marginellt. Sedan är frågan vad som ger bästa effekten: Låta skogen växa och öka virkesförrådet eller att avverka? – På kort sikt kan man öka virkesförrådet, men sedan når man en topp. Därför är det bättre på lång sikt att avverka och ersätta fossila bränslen med biomassa. Liksom att ersätta betong och stål i byggindustrin med trä. N atur s ko g eller a k t i vt s ko g s b ru k ?

– Naturskogen växer allt sämre ju äldre den blir. Träden dör och förmultnar, vilket avger koldioxid. På lång sikt sker en balans där upptaget av koldioxid blir ungefär lika stort som avgången. För Johan Bergh är svaret enkelt. – Det aktiva skogsbruket tar upp koldioxid under hela omloppstiden förutom i hyggesfasen. Det är den årliga tillväxten eller medeltillväxten för en omloppstid som är det bästa måttet på kolupptaget och inte själva kolförrådet. Därför är det bättre för klimatet att bruka skogen än att ta den ur produktion. #

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Nya insekter kommer med värmen Ett varmare klimat ökar den biologiska mångfalden på våra breddgrader. det kan ha en stabiliserande effekt, vilket gör det svårt att förutse hur skogsbruket påverkas av fler insekter.

» Nya arter ger både problem och möjligheter. «

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

F OTO : E . A N D E R S S O N

F OTO : TO R J O H N S O N

et är inte säkert att ett varmare klimat ger fler insektsskador i skogen. Fler generationer av skadegörare under växtsäsongen kan ändå leda till problem. – Å andra sidan gynnas också de naturliga fienderna. Skadetrycket är ett komplicerat samspel mellan insekter, fiender och värdträd, säger Christer Björkman, professor i entomologi vid SLU. Han förklarar att fler naturliga fiender skulle kunna stabilisera läget, en tanke som bygger på att mer biologisk mångfald ger stabilitet. När klimatet blir varmare hittar fler arter till Sverige. – Nya arter ger både problem och möjligheter. Den globala handeln och att vi rör oss mer över gränserna bidrar till att nya insekter kommer hit. Ett sådant exempel är hästkastanjemal som invandrade med bil från kontinenten. – Nu fruktar man att tallvedsnematoden, som sprids av en långhor-

ningsskalbagge, ska komma hit. Om den etablerar sig och det är tillräckligt varmt dödas träden skoningslöst. Om ett angrepp upptäcks måste all skog inom en radie av en och halv kilometer kalhuggas. Den röda tallstekeln är ett annat gissel som kan ha med klimatet att göra. – Den sätter ner tillväxten utan att döda trädet. Härom året hade vi ett utbrott i Småland på mer än tvåhundratusen hektar. I Dalsland och Värmland pågick samtidigt ett annat stort utbrott. Hur påverkar fler stormar? – Granbarkborren är beroende av stormfälld skog eller kraftigt försvagade träd. Men data från SMHI visar att stormarna inte har blivit fler på senare tid. Snytbaggen då? – Svårt att säga, den har en flerårig utveckling med två till tre år som larv. Den tiden kan komma att kortas. Om den blir ett problem beror bland annat på tajmning, men tillgången på hyggen avgör mycket snytbaggens framgång, säger Christer Björkman. # Christer Björkman spanar in en parasitstekel som attackerar en larv av röda tallstekeln, som är ett hot mot tallskogen.

TEMA

8 frågor ti l l svampe x perten

Nya svampar hotar skogen Mer värme och fukt i kombination med ökad handel av trädgårdsplantor utgör en hotbild för skogsbruket. Jan Stenlid, professor i skogsträdens patologi, klargör läget. 1. Varför ökar svampskadorna på skogen när det blir varmare? – Rotrötan vaknar till liv vid fem plusgrader och trivs bättre när det är varmt. Fönstret för infektion efter gallring och avverkning blir större. Rötan har ökat sedan 1960-talet då man började avverka på även på sommaren.

2. Finns rotrötan i hela landet? – Ja, den som bara går på gran finns i hela Sverige. Rotrötan som angriper tall, men också gran, har ännu inte nått till de inre delarna av Norrland.

3. Hur vanlig är rotröta på gran? – Man brukar räkna med att ungefär en fjärdedel av träden vid en slutavverkning i södra Sverige är drabbade. Skadorna sitter främst i den nedre delen av stammen.

4. Vilka arter är värst? – Rottickan står i en klass för sig, men även honungsskivlingen finns med i bilden. Det finns ett tiotal arter, några av dem är knutna till gammelskog och klassas som rödlistade.

5. Kan det komma in nya arter? – Ja absolut och det kan bli stora problem om vi inte är vaksamma. Vi har redan fått in den så kallade rödbandsjukan som angriper tallbarr och gör dem bruna. Den trivs när det är fuktigt och varmt. Hittills har symtomen varit lindriga, men det är ett stort problem i Storbritannien. Våra modelleringar visar att det kan bli samma här.

Priset är högt där vi riskerar att skapa en död undervegetation i skogen.

8. Kan granen drabbas på samma sätt som asken? – Visst kan det hända att granen drabbas av en ny svampsjukdom som ödelägger hela skogar. Helt klart att är att vi får en förändrad skadebild med varmare klimat och ökad handel med plantor. #

6. Andra arter? – Diplodia är en skottsjukdom på tall som gillar varmt och torrt väder. Ett annat hot är en bladmögelsvamp som angriper lärk och har bland annat blåbär som värdväxt. Sporerna kan spridas långt och är en ekologisk risk.

7. Så den kan döda allt blåbärsris? – Ja, risken finns. Många av dessa smittspridare förs in genom handel av trädgårdsplantor. För att minska risken borde handeln med plantor regleras.

Biologisk mångfald är inte bara av godo. Den ståtliga honungsskivlingen orsakar rotröta.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Din skogshjälp på webben Uppslagsbok. Skogsencyklopedin

Praktiska råd. Tematiska artikelsamlingar

med 11 500 förklarade ord. www.skogen.se

om skötsel, ved, naturvård etc. www.skogen.se

Hitta jobbet. Platsbanken med annonserna

SKOGENbild. Välmatad bildbyrå

för skogsbrukare. www.skogsjobb.se

för nischade trycksaker. www.skogenbild.com

Snacka med oss, om skog.

eSKOGEN. Branschens nyheter

facebook.com/ForeningenSkogen

i din mejl varje vecka. www.skogen.se

Fråga om skog. 10 experter svarar. www.skogen.se Box 1159, 111 81 STOCKHOLM 08-412 15 00 • info@skogen.se

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

TEMA

Mikrovågor spårar röta i gran Samma teknik som används för att upptäcka blodproppar hos människa kan komma till nytta i skogsbruket. – Spillet på hygget och i sågverken kan minska, säger Mikael Persson, fysiker och professor i biomedicinsk elektromagnetik, vid Chalmers. Rotröta är ett gissel för skogsbruket, men

nu kan en lösning vara på gång. – Det är lätt att upptäcka rotröta med mikrovågor. Det är främst gran som drabbas och man uppskattar att 20 procent av all avverkningsmogen gran har rotröta. Mikael Persson förklarar att det i dag sker ett stort spill av kvalitetsvirke som klassas ner till massaved. Om skördarföraren upptäcker röta i änden så kapas stocken vid tre meter och blir massaved. – Om man kan se in i stocken och rötan bara sträcker sig en meter så kan stocken kapas där istället. På det sättet minskar spillet och en större del blir timmer, vilket betingar ett högre värde.

Sto ra vä r d en på s p el

Totalt beräknas skogsbruket varje år gå miste om sexhundra miljoner kronor som en följd av spillet. – Utmaningen är att få tekniken att fungera i skogen. Det är helt olika saker att mäta på labb och i skogen. Mikael Persson ser tre tillämpningar för skogsbruket. På sikt är tanken att tekniken ska byggas in i skördaren för att analysen ska kunna göras direkt vid avverkningen. I sågverket ska defekter som röta, håligheter, älgskada och annat upptäckas för att kunna optimera sågningen.

Fysikern Mikael Persson och kollegan Andreas Fagher tar medicintekniken till skogen.

– Även i skogsvården och skötseln av växande bestånd kan tekniken komma till nytta. På så sätt kan träd med röta gallras bort. Det ställer förstås krav på utrustningen där målet är att den inte ska vara större än en mobiltelefon. Utvecklingen drivs av telekommunikationsindustrin med liknande frekvenser som används i mobiltelefoner. Effekten är låg med mycket liten energiåtgång för att driva utrustningen. Men det återstår en del att göra. – En prototyp ska testas på sågverken i vår. Det handlar om att mäta och utföra blixtsnabba signalbehandlingar på en mil-

lisekund med hjälp algoritmer och avancerade datorberäkningar. S ko g s i n d u s tr i n ä r på

Den utrustningen är anpassad till sågverken och tar stor plats. De stora utmaningarna är att bygga in dem i skördarna och utveckla handutrustningen. Mikael Persson räknar med att metoden är ute i sågverken för kommersiellt bruk om två till tre år. – Något år därefter finns den i skördarna, och ytterligare ett år senare hoppas jag att mätutrustningen har mobiltelefo-

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

TEMA

F O R TS . F R Å N S I D 2 5

nens storlek. Det finns ett stort intresse för den här tekniken i skogsindustrin. Vinnova är med som finansiär och har fokus på affärsmöjligheterna och att produkterna blir lönsamma på marknaden. Även Vetenskapsrådet bidrar med ekonomiskt stöd till grundforskningen. Att en medicinteknik når skogsbruket kan kännas långsökt. – En kollega här på Chalmers har egen skog och hade själv problem med rotröta i sin granskog och såg en tillämpning. Så genom att tänka nytt över ämnesgränserna kan en ny produkt skapas. s på R A R b Lo d p R o p pA R

Mikael Perssons fokus i forskningen är att upptäcka stroke så snabbt som möjligt för att kunna lösa upp blodproppar. Det handlar om minuter för att kunna rädda så många hjärnceller som möjligt eftersom de annars dör av syrebrist, vilket kan leda till invaliditet och död. – Det finns två typer av stroke med helt olika behandling. Vid en propp täpps blodkärlen igen, medan ett kärl brister vid blödning. Den blodförtunnande medicinen som ges vid propp kan inte användas vid blödning. Tanken är att man med mikrovågsteknik snabbt ska kunna göra analysen direkt i ambulansen och sätta in rätt behandling. I dag görs diagnosen på sjukhuset med följd att behandlingen försenas och patienten förlorar fler hjärnceller än den behöver. Än så länge finns inte den mikrovågstekniken i drift, men kliniska studier pågår. #

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Södra går från papper till textilier södras massabruk i Mörrum gör inte längre bara papper. på en av de två linjerna produceras nu textilmassa med en kapacitet på 170 000 ton årligen. – Vi räknar med

ökad efterfrågan på förnyelsebar textilmassa som ersätter fiber från bomull och olja, säger Gunilla Saltin, vd för Södra Cell. Några ekonomiska kalkyler lämnar inte företaget ut, men man räknar med att textilmassa ska bli lönsammare än pappersmassa. Tanken

är att konvertera ytterligare en massalinje till textil vid något av Södras massabruk. Textilmassa går bra att göra av både barrträd och lövträd. Södra använder lövträd i sin produktion. Av massan kan man framställa viskos, cellulosafilm och en rad andra produkter. Viskos har god förmåga att suga upp vatten, vilket gör materialet lämpligt i kläder och andra textilier. Södra är inte ensam om sin satsning på textilmassa. Domsjö fabriker i Örnsköldsvik och Vida Paper har en motsvarande produktion. Kan produktion av textilmassa förändra skogsbruket? – Skogsbruket är i ständig utveckling där vi har fokus på uthålligt skogsbruk. Marknaden för textilmassa är fortfarande liten i jämförelse med textil baserad på bomull och fossil energi. Marknaden kommer att växa som en följd av konsumenternas efterfrågan, säger Per Braconier, informationsdirektör vid Södra. #

Trådrullar från skogens cellulosafabrik.

Vem vill betala för ekosystemtjänster? skogen är långt ifrån bara en leverantör av plank och papper. den fångar in koldioxid, renar vatten och är en värd för biologisk mångfald. Men hittills har det inte funnits någon marknad för det.

För att underlätta tillståndsprocessen så menar hon att exploatören på ett tidigt stadium borde planera för att minimera skadan och om det behövs föreslå kompensationsåtgärder. Jessica Nordin påpekar att många frågetecken återstår att räta ut innan vi får en

» Vi har både marken och kompetensen så vi är beredda den dagen marknaden är mogen. «

Snart kanske det blir möjligt för mark-

ägare att tjäna pengar på så kallade ekosystemtjänster. – Vi undersöker den marknaden. En trend internationellt är att företag frivilligt börjar kompensera för sin negativa påverkan på ekosystemen, säger Jessica Nordin, miljöspecialist och naturgeograf på Sveaskog. I Sverige har det prövats i ett pilotprojekt där LKAB köpte utsläppsrätter av Sveaskog. Det byggde på en tillväxtökning i skogen där mer kol skulle bindas. Nu vill Sveaskog genomföra ett pilotprojekt för biologisk mångfald. Samarbetspartners söks och ett projektstöd på 1,2 MSEK har tilldelats från Vinnova. Att återställa våtmarker efter en exploatering är ett exempel på kompensation för förlust av biologisk mångfald. Redan i dag jobbar Sveaskog med att återskapa naturvärden. – Vi har både marken och kompetensen så vi är beredda den dagen marknaden är mogen. Jessica Nordin menar att det här skulle kunna bli en affärsmöjlighet för alla markägare. Om till exempel en ny väg ska byggas kan det bli möjligt för exploatören att kompensera förlorade naturvärden. – I första hand ska naturvärden alltid bevaras och miljöskador minimeras. Det får inte uppfattas som att det blir fritt fram att förstöra.

Jessica Nordin utvecklar modeller för ekosystemtjänster på Sveaskog.

fungerande marknad för ekosystemtjänster. – Hur ska vi exempelvis värdera en förlorad ekosystemtjänst eller förlust av naturvärden och vad är en rimlig kompensation? Genom att börja arbeta med detta och få erfarenheter kan vi hitta ett standardiserat arbetssätt. Hon hoppas att frivilliga kompensationsåtgärder blir vanligare, vilket både har en ekologisk och ekonomisk potential. – Men vissa naturvärden kan vara svåra att kompensera, som till exempel femhundra år gamla ekar och vattenmiljöer med unika habitat. #

V I S S T E D U AT T … … det finns 330 000 skogsägare i Sverige.

… skogsnäringen sysselsätter cirka 100 000 personer.

… skogsnäringen står för drygt 2 procent av Sveriges BNP.

… skogsnäringen bidrar med cirka 100 miljarder kronor till vår nettoexport, den största enskilda sektorn.

… vi avverkar cirka 90 miljoner kubikmeter årligen, medan tillväxten är 120 miljoner kubikmeter.

… vi använder närmare 370 miljoner skogsplantor.

… bränsle från skogen står för cirka 20 procent av all vår energitillförsel. KÄLLA: SKOGSSTATISTISK ÅRSBOK

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Larm att ta på allvar eller vifta bort Larm om gifter i maten och miljön har duggat tätt under vintern. Nu senast stod varmkorven i skottgluggen och utpekades som en cancerrisk. Att media ofta förstorar och vinklar risker måste forskare förhålla sig till. Nyckeln är att LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK kommunicera nya forskningsrön på rätt sätt. TEXT

at och miljö är frågor som berör oss alla. Ingen vill ha miljögifter i sin närhet eller ännu mindre få i sig farliga ämnen med maten. Därför får nya forskningsrön inom det området stor uppmärksamhet, vilket ofta leder till larm med feta rubriker i media. Under vintern har larmen duggat tätt, nu senast om charkprodukter, som ökar risken för cancer i bukspottkörteln. Det är inte köttet i sig som är farligt, utan det är nitrit som utpekas som en möjlig risk. Nitrit tillsätter man för att förhindra tillväxt av bakterier. Det påverkar också myoglobinet som gör att köttet behåller sin röda färg. FÖR D U B B LAD R I S K

Larmet kom efter en svensk studie publicerad i British Journal of Cancer. Risken ökar ju mer man äter. För varje 50 gram processat kött ökar risken med 20 procent, vilket motsvarar en varmkorv. Så den som äter fem varmkorvar varje dag fördubblar risken att drabbas av den rätt ovanliga cancerformen. – Risken är dosberoende, säger Susanna Larsson, docent i epidemilogi vid Karolin-

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

ska institutet, som ligger bakom studien. Den studie som hon presenterar i British Journal of Cancer är en så kallad metaanalys som är en sammanvägning av sju andra studier. – De studierna är välgjorda, men rymmer en viss osäkerhet. För att vara helt säker behövs det fler studier. Ungefär 900 svenskar får diagnosen varje år, främst personer som är över 65 år. Cancer i bukspottkörteln är mycket svårbehandlad. Hon har tidigare visat att charkuterivaror ökar risken för mag-tarmcancer, som är en betydligt vanligare cancerform. – Här kan vi uttala oss med större säkerhet, där risken ökar redan vid Susanna Larsson. låg konsumtion. Kom ihåg att tjock- och ändtarmscancer är den vanligaste cancerformen efter prostatacancer och bröstcancer. TOPPAD E NYH ETE R NA

När Susanna Larsson gick ut med resultaten av sina studier till media hade hon inte

» Väck inte rädsla, prata hellre om fara och visa på möjligheter. « räknat med så stor uppmärksamhet. Hennes nyhet toppade i tv, radio och i dagspress, där varmkorven stod som symbol för den ökade cancerrisken. – Det berör många eftersom de flesta äter charkvaror, och visst är det så att media förstorar upp risken. Effekten håller i sig några veckor och sedan går folk tillbaka till sina tidigare vanor. Som forskare är hon inte tränad i att hantera press och att kommunicera ny forskning. Hon efterlyser både utbildning i det och riktlinjer för hur man ska agera. – Det är en balansgång. Å ena sidan vill man nå ut till media, å andra sidan vill man inte ta i för mycket med risk för att sanningen förvrängs.

VETENSKAP

När det gäller nitritlarmet tycker hon inte att hon överdrev utan höll sig på en balanserad nivå. Äter du själv korv, pastej och andra charkprodukter? – Inte så mycket nu längre, men det är främst för den ökade risken med magtarmcancer. FALS KA LAR M

Vad säger då Livsmedelsverket? – Vi ändrar inte våra kostråd som en följd enbart av den aktuella studien. Att i kosten helt avstå från kött och köttprodukter kan innebära en risk för brist på viktiga näringsämnen. Under 2012-2013 kommer

vi att ha nya vetenskapliga underlag från risk- och nyttovärderingar samt resultat från en nyligen gjord matvaneundersökning, från vilka vi kan dra slutsatser om risker och nytta med konsumtion av kött och köttprodukter, säger toxikolog Rickard Bjerselius på Livsmedelsverket. Det skulle kunna utmynna i nya kostråd. Han menar att det finns andra skäl att minska intaget av kött och charkvaror. – Charkprodukter kan förutom nitrit även innehålla höga salthalter och mycket mättat fett, varför konsumtionen av dessa livsmedel generellt bör begränsas utifrån ett hälsoperspektiv. Om Susanna Larsson hade på fötter när hon publicerade sina studier så finns det flera exempel i historien på falska larm. Minns akrylamid i chips som Livsmedelsverket larmade om efter att ha visat på ökad cancerrisk hos råttor. Efter att uppgiften hade valsat runt i pressen under en tid så backade Livsmedelsverket och medgav att risken hade överdrivits. FE L OM VÄTTE R N RÖD I NG

Nyligen var Naturskyddsföreningen ute i ogjort väder när de larmade om höga halter av miljögifter i Vätternröding. Men det visade sig att rapFem varmkorvar om dagen fördubblar risken att få cancer i bukspottkörteln, enligt studien. Runt 900 svenskar drabbas varje år.

porten innehöll räknefel och irrelevanta jämförelser, som Naturskyddsföreningen sedan ändrade. Vattenvårdsförbundet håller med om att fet fisk från Vättern innehåller förhöjda halter av flera fettlösliga miljögifter, som PCB, DDT och dioxiner. Det är känt sedan länge att fettlösliga miljögifter ansamlas i fet fisk, särskilt i näringsfattiga vatten då färre fiskar får dela på bördan. Däremot stod det inte något i NaturRickard Bjerselius. skyddsföreningen rapport om att halterna är på väg ner som en följd av genomförda åtgärder, även om det inte går snabbt. Takten är runt 3 procent per år för PCB, 8 procent för DDT och 4 procent för dioxiner. VÄCK I NTE RÄD S LA

Hur ska man som forskare agera för att kommunicera på rätt sätt och undvika att falska larm sprider sig? – Ideologi slår fakta. Det är till och med så att tro ibland kan förstärkas av motbevis, sa Dr Alan AtKisson, CEO AtKisson group, på ett seminarium på Kungl. vetenskapsakademin förra året. Han menar att det nästan är omöjligt att argumentera med fakta mot personer som grundar sin uppfattning på mer tro än vetande. Ett sådant exempel är GMO.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

VETENSKAP

Larm vi minns Så fort man hittar spår av GMO i ett livsmedel slår media larm. Och inga argument om dess möjliga ofarlighet går fram. Dr Alan AtKisson visade att det är möjligt att nå ut i media utan att larma. Nyckeln är att kommunicera på rätt sätt. – Väck inte rädsla. Prata hellre om risk än fara och visa på nya möjligheter. Säg inte ”vi värnar om”, bättre är ”vi har upptäckt”. Forskare

”Använd inte uttryck som vi värnar. Bättre med vi har upptäckt”. kan också bli bättre på att kommunicera framsteg. Det finns många succéer som har sin grund i forskning, som att vi lyckades täppa till ozonhålet. TECKOMATOR P

Lika ofta har det funnits fog för att larma. Ett sådant exempel är dioxinutsläppet i Seveso i Italien 1976 då hela staden evakuerades. Teckomatorp på 1970-talet, då nedgrävda gifttunnor förgiftade grundvattnet var en miljökatastrof som det fanns anledning att larma om. – Förfinade analysmetoder har gjort att mycket små mängder dioxin påträffas överallt i miljön. Det ledde till att begränsa intaget av Östersjöfisk, säger Cynthia de Wit, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. #

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

S KOG S D ÖD E N På 1980-talet slog forskare larm om att skogen skulle dö som en följd av kvävenedfall och sur nederbörd. Kväve leder till ökad tillväxt, vilket man trodde skulle ge vattenbrist. I marker med lägre pH frigörs aluminium som påverkade träden på labb, men inte lika mycket i skogen. I dag växer skogen bättre än någonsin.

A K RY L A M I D I C H I P S O C H S T E K T P O TAT I S Livsmedelsverket slog larm om att akrylamid, som bildas när kolhydrater upphettas, kan ge cancer, vilket försök på råttor visat. Men det visade sig att larmet var överdrivet. I dag skriver Livsmedelsverket på sin hemsida att flesta får i sig lite akrylamid genom maten. Därför är cancerrisken väldigt liten.

B T- K E M I S K A N D A L E N I T E C K O M AT O R P Det var i början av 70-talet som BT-kemi började gräva ner tunnor med växtgifter som fenoxisyror. Efter en tid började tunnorna läcka ut i grundvattnet och i vattendragen med följd att folk blev sjuka. Ännu i dag är bara hälften av området sanerat.

D D T O C H K V I C K S I LV E R I JOR D B R U KET Biologen Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 brukar räknas som ett av de första stora miljölarmen. Carson slog larm om att vårfåglarna slutat sjunga, på grund av användningen av DDT, kvicksilverbetat utsäde och andra bekämpningsmedel inom jordbruket. Som en följd av debatten slutade bönderna använda de utpekade gifterna och fåglarna sjunger, som vi vet, än idag.

OZON S KI KTET Debatten om det allt tunnare, livsviktiga ozonskiktet ledde fram till internationella överenskommelser som i princip stoppat utsläppen av ozonförstörande freoner. Ännu har inte atmosfären hämtat sig från våra försyndelser med sprejburkar och freonfyllda kylskåp, men den accelererande förstörelseprocessen är bruten och utvecklingen går åt rätt håll. En framgångshistoria som miljörörelsen har all anledning att vara stolt över.

M I LJÖG I FTE R I FI S K Miljögifter i fisk är ett problem. Men Sveriges naturskyddsförening tog i lite för mycket när man larmade och varnade för att äta Vätternrödning. Efter en kontrollräkning visade det sig att innehållet av DDT låg långt under gränsvärdet. Samma överskattning av risken gjordes med kadmium i tonfisk.

M AT E N R Ä C K E R I N T E Människorna har blivit för många och jorden för liten”. Så varnade den svensk-amerikanske livsmedelsforskaren Georg Borgström under 60-talet. Han förutspådde ett tredje världskrig före år 2000 eftersom maten inte skulle räcka åt jordens hungrande massor. Idag vet vi att Borgström och hans anhängare fick fel. I snitt stoppar mänskligheten i sig 25 procent mer kalorier idag än på 60-talet. Men fortfarande finns det 850 miljoner människor i världen som svälter.

K L I M AT F Ö R Ä N D R I N G A R I dag är de flesta forskare överens om att klimatet blir varmare som en följd av utsläpp av växthusgaser. Trots det har man inte lyckats nå en internationell överenskommelse om att minska utsläppen. Kanske IPCC:s stora rapport 2013, den första sedan 2007, kan bli den verkliga varning som världssamfundet behöver för att göra en hållbar överenskommelse.

F R ÅGA E N RE N AT U R V E TA

H U R M YC K E T P R OT E I N B E H Ö V E R M A N ?

S K A J A G M ATA DJ U R E N ? Fråga: Att mata fåglar på vintern och igelkottar på sommaren är gamla traditioner. Nu verkar folk även ha börjat mata rådjur. Ska man mata vilda djur? Hur påverkar det naturen? HANNA

Svar: Många matar de vilda djuren för att de tycker synd om dem i vårt kalla klimat, men egentligen är djuren bättre rustade att klara klimatet än vi tror. Det är bland annat därför många smådjur lägger på sig under sommaren för att gå i dvala under vintern och använda sig av sina uppbyggda energireserver. Personligen ser jag ingen större fara med att ge småfåglarna lite mat under vintern så länge det inte ges i överflöd.

Problemen uppstår när djuren lär sig att förknippa människorna med mat. De kanske då inte klarar sig lika bra på egen hand, eller så blir de orädda vilket gör att man får mer besök än man kanske önskat, och man kan behöva ta farväl av sin blomsterrabatt eller sitt äppelträd. Det viktigaste att tänka på är ändå kanske att djuren inte har samma förutsättningar som människan. Exempelvis är ett vanligt misstag att ge igelkottar mjölk, då gnagare i likhet med alla däggdjur utom människan, förlorar förmågan att bryta ner mjölksocker efter amningsperioden. De är alltså laktosintoleranta. AGNES LEIJON, BIOLOG PÅ KONSULTFÖRETAGET MELICA I GÖTEBORG

Fråga: Har läst att kött ger stor klimatpåverkan och skulle gärna vilja dra ner på min konsumtion. Tycker att grönsaker är gott och känner inte så stort behov av att äta kött. Hur mycket kött täcker proteinbehovet för en dag? Och hur är det med barnen, har de samma proteinbehov som vi vuxna? HÄLSNINGAR / KRISTOFFER

Svar: En generell riktlinje för friska individer över 1 år är ett proteinintag om 0,8 gram per kilo kroppsvikt eller 10-20 procent av det dagliga energiintaget. En person som väger 70 kilo behöver således runt 60 gram protein dagligen. I realiteten är intaget ofta högre än så, om man äter en varierad kost. Ett ökat proteinintag kan vara motiverat bland den äldre populationen samt vid vissa sjukdomstillstånd och hos idrottare med krävande träningsprogram.

Ur ett närings-, miljö- och hälsoperspektiv är det en god idé att byta ut ett par måltider i veckan med kött, i synnerhet nötkött, mot vegetariska alternativ som till exempel ärtor, bönor och linser. En portion nötkött innehåller cirka 20-25 gram protein vilket motsvaras av cirka 200 gram röda linser samt två skivor (60 gram) fullkornsbröd. Addera frukt och grönsaker rika på A- och C-vitamin för att optimera upptaget av järn. MED VÄNLIGA HÄLSNINGAR/ PETER STENBERG, LEG. DIETIST, IDROTTSNUTRITIONSRÅDGIVARE OCH IDROTTSNUTRITIONIST VID MALMÖ IDROTTSAKADEMI

VETE N S KAP I KORTH ET SÅ FICK Z E B RAN S I NA RÄN D E R

LIV U N D E R SYD POLE N S I S?

N U KOM M E R KVANTAKUSTI KE N

Zebrans ränder har varit föremål för många vetenskapliga teorier, bland annat att rovdjur skulle bli förvillade av dem. Forskare vid Lunds universitet har, tillsammans med ungerska kollegor istället testat en teori som handlar om väldigt små djur. De visar i The Journal of Experimental Biology att bromsar inte gillar randigt. Forskarna målade modeller av hästar – mörka, vita och randiga – och täckte dem med insektslim. Det är sedan tidigare känt att bromsar föredrar mörka hästar framför vita och därför hade man kunnat tro att den vita hästmodellen skulle klara sig bäst, men det var alltså ränderna som segrade. Ju tätare och smalare, desto färre bromsar. HM

Under Antarktis is ligger Vostoksjön, isolerad från omvärlden av isen under minst 15 miljoner år, och kanske så mycket som 34 miljoner år. Nu har ryska forskare borrat sig ned nära 3,8 kilometer genom isen till sjön, uppger TT. Snöpligt nog, har sommarsäsongen, då forskarna kan arbeta i Antarktis tagit slut ungefär samtidigt. Så nu får vi vänta till nästa säsong, innan vi får veta vad som döljer sig i djupet. Här kan finnas liv som har utvecklats utan kontakt med resten av jordens ekosystem. Bakterier och andra mikroorganismer är det som forskarna då väntar sig att få se i sjövattnet, som på grund av tryckskillnader, kan hålla en temperatur på – 2,5 grader vid ytan utan att frysa. Förhållandena i den 670 meter djupa sjön anses vara en modell för hur ekosystem skulle kunna fungera på Jupiters och Saturnus månar. HM

Ljudvågor med en frekvens på nära en gigahertz – 21 oktaver över ettstrukna A. Det har forskare vid Chalmers lyckats registrera med hjälp av en ny typ av detektor. Detektorn baseras på en transistor där ström leds med en elektron i taget och den har kapacitet att mäta ljudvågor så små att de uppför sig enligt kvantmekanikens lagar, snarare än den klassiska mekanikens. Detektorn, som är den känsligaste i sitt slag i världen, öppnar dörren för att studera kvantakustik och kanske tillverka kvantkretsar med både elektriska och akustiska delar. Ljudvågorna löper över ytan på ett kristallchip. En tre millimeter lång ekokammare levererar beviset för att det är ljud som forskarna har registrerat, trots att tonhöjden alltså är för hög för att kunna uppfattas med våra öron och ljudnivån dessutom extremt låg. Akustiska pulser studsar mellan ekokammarens väggar. HM

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

I NSPI RATÖR E N

SI D 32–34

LE DARSKAP SI D 35-37 MAN UALE N SI D 38–39 AR B ETSMAR KNAD PÅ NYTT JOB B

SI D 40–41

SI D 42

PLATSAN NONSE R

SI D 43–45

För aina blev facket en språngbräda Även i internationella bolag som astraZeneca har facket en viktig roll. när den nya strategin skulle sjösättas var akademikerföreningen med i förhandlingarna, lAR S-E R I K lI lj E bÄCK liksom nu när även Mölndal drar ner. TEXT

iktigare än att vinna alla strider är att ha fingertoppskänsla och bidra till ett bra samarbetsklimat, säger Aina Illiano, ledamot i akademikerföreningen på AstraZeneca i Mölndal. Det har gått en vecka efter att AstraZeneca offentliggjorde att all forskning i Södertälje ska läggas ner. Även i Mölndal är det lite dystert eftersom personal kommer att sägas upp där också. – Jag tror på AstraZeneca även om det blir tuffare i spåren av skuldkrisen, där länder som Grekland kanske väljer billigare läkemedel med sämre effekt för att spara pengar. Samtidigt blir myndighetskraven hårdare. Det har gått upp och ner i Mölndal. När blodproppshämmaren Brilinta godkändes i somras i USA och Europa blev det jubel. – Brilinta, som förebygger blodproppar efter hjärtinfarkt, är en succé som vi är stolta över. Vi har flera kandidater i portföljen, som kan gå bra. Men vi har också haft bakslag, när projekt läggs ner sprids oro i hela företaget. Fokus i Mölndal idag ligger på lungor, hjärt-kärl, diabetes och fetma. Efter flytten

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Aina Illiano har stor hjälp av sin fackliga erfarenhet som chef.

av verksamheten i Lund och nerläggningen i Charnwood har Mölndal vuxit och fått förstärkning med 265 personer. Men nu är det i stället förhandlingar om vilka som ska sägas upp inom vissa områden. STÄllE R KRAV

För Aina Illiano har det fackliga arbetet varit en språngbräda i karriären. Efter många år som ordförande för akademiker-

föreningen på AstraZeneca i Mölndal är hon nu gruppchef. – Jag har stor hjälp av min fackliga erfarenhet i min roll som chef. Jag vet vilka krav jag kan ställa på personalen och vilket ansvar jag har som arbetsgivare. Det innebär inte att hon är mesig i sitt ledarskap. Tvärtom ställer hon höga krav. – Jag måste skapa möjligheter för dem att leverera. Det gäller allt från en bra arbetsmiljö till kompetensutveckling. Hon medger att kompetensutvecklingen är eftersatt i vissa delar inom företaget. – Där finns en del att göra. Till exempel borde alla på min avdelning ha gått en utbildning i projektledning. Det behövs för att de ska kunna göra sitt jobb och utvecklas. bollAR I DÉ E R

Nu har Aina Illiano växlat ner sitt fackliga uppdrag. Hon sitter fortfarande i styrelsen, men ägnar bara en halv dag i veckan åt förhandlingar, som kan gälla allt från individer, till nedläggningar och rehabilitering. När den nya strategin skulle sjösättas var hennes roll att koordinera det fackliga arbetet. Forskningen i Lund skulle flyttas till

KARRIÄR

Mölndal och brittiska Charnwood skulle läggas ner. Samtidigt skulle en satsning göras i Mölndal. – Vi hade en viktig roll i den processen och ofta lyssnade företaget på våra synpunkter. Efter det har respekten för oss ökat och ledningen bollar gärna idéer med facket. Vi kan säga sanningen och läcker inte information, vilket gör att man kan lita på oss. I det ligger att inte behöva vinna alla strider, viktigare är att ha ett gott samarbetsklimat som leder framåt. Hon erkänner att hon ibland får blunda för att till exempel MBL inte alltid följs. Minst lika viktig som lagboken är att ha fingertoppskänsla. folK fRåN 30 lÄN D E R

Även de internationella cheferna tar kontakt med akademikerföreningen för att diskutera förändringar. Kom ihåg att den största delen av verksamheten finns utanför Sverige. Även Mölndal har en interna-

”Min roll är att skapa förutsättningar för medarbetarna att leverera.” tionell prägel med anställda från 30 länder. Som gruppchef är inte Aina Illiano själv inblandad i forskningen. Hon är chef över elva prövningsledarassistenter, där utmaningen är att få laget att fungera med rätt folk på rätt plats.. – Som chef ser jag till att det finns resurser och planer för utbildning och kompetensutveckling. Min roll är att skapa förutsättningar för medarbetarna att leverera. Hennes sprudlande energi smittar av sig. Energin kommer bland annat från hennes lust för långlopp av olika slag. Nu ligger

hon i hårdträning för en tredje klassiker. Det hela började med öppet spår i Vasaloppet. TRÄN I NG SoM TE RApI

– Träningen är min terapi och ett sätt att klara jobbet. Det är så skönt att koppla av med något som är helt skilt från jobbet. Vad är roligast? – Jag gillar cykling bäst med Vätternrundan som höjdpunkt. Åka skidor på längden gillar jag också, medan Lidingöloppet är en mardröm. Simningen är okej. Stolt berättar hon att hon har blivit invald i styrelsen för den nya Göteborgsklassikern, som går av stapeln i maj. Då nöjer hon sig med att cykla fem mil, simma en kilometer och springa en mil. # AI NA I llIANo Aktuell: Sitter i styrelsen för akademikerföreningen på AstraZeneca i Mölndal. Naturvetarnas representant i förhandlingarna med arbetsgivarna i Industri- och kemigruppen. yrke: Gruppledare för elva prövningsledarassistenter. Utbildning: Sjuksköterska i botten. Familj: Två underbara barn, Isabella 15 år och Marcus 21 år. Kopplar av med: Cykling, löpning, skidåkning, golf, god mat och goda viner. Stolt över: Att ha klarat två klassiker samt NYC marathon. bästa sida: Entusiasmerande, ser helheter och möjligheter samt är omtänksam. Nästa mål: utvecklas som ledare.

träningen är som terapi för Aina Illiano. Hon cyklar helst, men även skidorna glider bra.

Uppskattar hos kolleger: Uppriktighet, engagemang och mod.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

lE DAR S KAp

stärk ditt varumärke stärk ditt varumärke och nå nya målgrupper. Möjligheterna är många för företag och organisationer som finns i sociala medier. Men få chefer vet hur man ska förhålla sig till det på arbetet. om det pratade mediestrategen och författaren joHANNA RÖSTH brit stakston på Leadership Friday. TEXT

» Att vara aktiv i sociala medier ger även en bra fingervisning om vad kunder eller medlemmar tycker om en. «

ociala medier är en arena som allt mer används för kommunikation och marknadsföring av företag och organisationer. Men för en del kan det kännas skrämmande att låta det bli en del av arbetet. – Jag tror att vi måste få in det i våra arbetsrutiner, precis som när e-posten kom, säger Brit Stakston, mediestrateg på JMW Kommunikation, föreläsare och författare till boken Gilla! som handlar om hur man arbetar strategiskt med sociala medier. Och det märks att det finns ett stort intresse för dagens tema. Seminariet är fullsatt och på första raden har Naturvetarnas ordförande Madelen Nilsson tagit plats. låT AN D RA b E RÄTTA E R H I SToR IA

Sociala medier är kraftfulla verktyg som kännetecknas av att individer uttrycker sig och delar sina åsikter på olika plattformar så som Twitter, Facebook och bloggar. – Nyckeln och det som gör det här så viktigt är att använda er omgivning till att berätta er historia, att använda vår lust att dela kunskap, åsikter, erfarenheter och Naturvetarnas ordförande Madelen Nilsson (tv) värderingar med varandra. fångar upp idéer av mediestrategen brit Stakston.

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Sociala medier har blivit ett komplement till traditionell media och kommunikationskanaler. Idag har många företag och organisationer hittat nya användningsområden av sociala medier så som kundservice eller kontaktforum. Kunder uppmuntras att ”gilla” informationen eller dela den med sitt kontaktnät. – Jag deklarerade online och när jag hade gjort det fick jag en chans att berätta det för mitt nätverk på Facebook. På det sättet påminde jag mitt nätverk om att själva deklarera – jag blev en miniinformatör till Skatteverket. H U R GåR S NACKET oM oSS?

Att vara aktiv i sociala medier ger

med sociala medier 5

t I p S F Ö R At t LyC K A S M E D S o C I A L A M E DI E R 1. Lyssna – Vad säger andra om er och era kärnfrågor? Låt sociala medier bli en del av den ordinarie omvärldsbevakningen.

2. Låt sociala medier komplettera ordinarie kanaler – inte ersätta.

3. bygg upp förväntningar och nyfikenhet kring er. Använd sociala medier för att ge smakprov på det ni erbjuder med till exempel ett videoklipp.

4. Interagera med de som engagerar sig i era kanaler. Bjud in till diskussion och svara när andra skriver/bloggar/twittrar om era kärnfrågor.

5. privat men professionell – ha ett privat tilltal utan att bli tramsig.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

även en bra fingervisning om vad kunder eller medlemmar tycker om en, förklarar Brit. – Twitter är den plattform där många journalister och beslutsfattare finns. Där är det lätt att se vad det snackas om och vart debatten är på väg. Själv följer Brit 7 000 personer på Twitter. – Det ger en fantastisk blick av vad det snackas om. Men jag läser så klart inte allt. Jämför det med en fest, då lyssnar man ju inte till alla konversationer. Men jag känner mig trygg med att saker som är superviktiga kommer upp igen. Ett exempel där Twitter haft en avgörande roll för mediebevakningen är Stockholms finanslandstingsråd Torbjörn Rosdahls kommentar om att höjningen av SL-kortet motsvarade tre påsar chips (på Twitter även kallat Chipsgate). pR IVAT oCH pRofE SS IoN E llT

Men trots möjligheterna med sociala medier finns det på många arbetsplatser en rädsla för hur det kan skada organisationen. – Chefer måste förhålla sig till att anställda kan passera lojalitetsgränsen. Men självklart är det viktigt att se statusuppdateringar i sin kontext och inte agera på en kommentar som är tagen ur sitt sammanhang. För att anställda ska kunna förhålla sig till hur de ska använder sociala medier, som privatpersoner och professionella, är det viktigt att förtydliga vilka regelverk som gäller. – Det går inte att kontrollera vad anställda skriver, men man kan påminna om att det man gör privat kan kopplas ihop med ens yrkesroll om det till exempel bryter mot lojalitetsprincipen. STRATEG I oCH R I KTlI Nj E R

Att finnas i sociala medier är inget självändamål, och för att lyckas är det viktigt att ha tänkt igenom varför ni ska använda sociala medier, och i vilka plattformar ni ska finnas.

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

Fundera på i vilka sociala medier ni ska ﬁnnas och justera under resans gång.

– Men kom ihåg att våga justera efter resans väg, detta är inga runstenar. Ni kan alltid anpassa er efter där era målgrupper interagerar mest. För att du och dina anställda ska känna sig trygga i sitt arbete är det också viktigt att göra en policy med riktlinjer för hur man ska förhålla sig till sociala medier. Fundera på vilka värden ni vill kommunicera till era målgrupper och sätt ton och tilltalsform. – En annan viktig bit att förstå är hur ni kan jobba med sociala medier för att stärka alla, och inte bara marknads- och kommunikationsavdelningen. Det handlar om att involvera även experter och sakkunniga i att hantera reaktioner och kommentarer i sociala medier. Hanteringen av sociala medier måste

även in i den strategiska krishanteringen. – I en krissituation kan man inte be en medarbetare som har twitterkonto att ensam ta hand om det som skrivs där och tro att det är en separat företeelse, för att sedan ta det på allvar först när TV4 ringer och ställer er mot väggen. Det måste in i den strategiska kommunikationsplaneringen. TRyGGA M E D SoCIAlA M E D I E R

För att lyckas med sociala medier på jobbet förutsätts att du och dina anställda känner er trygga i hur det ska hanteras. Bjud in till diskussion på arbetsplatsen, erbjud utbildning och inför en timmes ”frågestund” i veckan då kommunikationsavdelningen bistår med råd och hjälp, avslutar Brit. – Känner ni er redo? #

KARRIÄR

3 frågor

M At S b E R G G R E N Market Access Manager Merck Serono

1. Vad tar du med dig från seminariet? 2. Hur använder ni sociala medier på din arbetsplats? 3. Vad tycker du om leadership friday? S o LV E I G S to C K biverkningsansvarig, MSD Sverige 1. Att sociala medier är stort. Det finns både fördelar och nackdelar med att använda det, och rätt mycket risker. 2. Vi har en strategi för sociala medier som kommunikationsavdelningen ansvarar för. Det har getts en allmän presentation om den för alla medarbetare. 3. Jättebra initiativ av förbunden med varierande presentationer!

MADE LE N N I LS SoN ordförande Naturvetarna Fysiker och meteorolog 1. Att sociala medier är en del av hela organisationens kommunikationsstrategi och att det är en kanal där anställda kan uttrycka sig. 3. Jag är här för att få veta mer om vad chefer i Naturvetarna tycker är viktigt. Till exempel upplever jag att det är viktigt för chefer att nätverka med andra naturvetarchefer, vilket man får tillfälle att göra här.

1. Att sociala medier är en naturlig del i företagens omvärld och en central del i det vi gör. 2. Ja, vi har en strategi men vi kan absolut göra mer. Vårt företag vill förändra sättet industrin och sjukvården samarbetar på. Jag ser sociala medier som ett sätt att leverera hälsa i form av utfall och behandlingar anpassade till individens livssituation. Inte minst för kroniska sjukdomar som man har hela livet. 3. Jag har varit på Leadership Friday förut och jag tycker att det är bra talare och ger en överblick på ämnen som är viktiga för arbetslivet just nu.

cHEFsFråGan

Hur kommer jag i kontakt med en headhunter? jag skulle vilja komma i kontakt med en duktig headhunter för att hitta ett chefsjobb. Hur går jag till väga och hur jobbar en headhunter?

En headhunter arbetar enbart på kundens uppdrag med att hitta en specifik kandidat för en viss position. Ofta rör det sig om höga positioner, och priset för ett uppdrag är ganska högt. En kvarts miljon för ett uppdrag är inte någon ovanlig kost-

nad. En headhunter ska därför inte förväxlas med konsulter som arbetar med outplacement-uppdrag, det vill säga tar uppdrag för den som står utanför arbetsmarknaden. En skicklig headhunter söker upp personer i sitt nätverk för att där hitta lämpliga kandidater, som man sedan erbjuder ett specifikt jobb. I praktiken tar man fram flera kandidater för en chefsposition i sitt nätverk. Nätverket har de byggt upp under många års arbete, och är ett mått på headhunterns skicklighet. En headhunter tar ansvar för en rekrytering som man medverkat i. Om resultatet inte blir det önskade kan kunden inom en viss tid få pengarna tillbaka. Den kvalitetsstämpel som jag känner till är ESK, Föreningen Sveriges Executive Search konsulter. De utfärdar en certifie-

ring för chefsrekryterare, där varje enskild konsult blir certifierad. Läs mer om vilka krav man ställer på dem på www.esk.se Det finns ett etiskt råd och det innebär också att en konsult kan bli av med sin auktorisation. Här kan du se vilka konsulter som är auktoriserade i Sverige enligt de krav som ESK ställer, www.esk.se/konsulter.html

Elisabet Engdahl Linder Ombudsman för chefer på Naturvetarna

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

MAN UAlE N

Få ordning och reda på jobbet TEXT

MARGARETHA ElDH

I l l U S T R AT I o N

CH R I SToffE R pETTE R SSoN

Så U N DVI KE R D U TA b b A R N A : 1. Summera möten direkt. 2. Låt inte inkorgen på skrivbordet bli överfull. 3. Håll fast vid morgonrutinen, kolla alltid dagens kalender först. 4. Anteckna alltid vad du ska göra. Minnet är inte alltid så bra som man inbillar sig. 5. ta itu med små triviala saker när du har tid över, undvik att skjuta dem framför dig. Fler tips från David Stiernholm på Strukturbloggen: www.stiernholm.com/blogg

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

KARRIÄR

känns allt som en enda röra på jobbet? Med enkla knep kan du få koll på läget. de flesta lever i en smått kaotisk vardag. stressar runt och försöker hålla det mesta i huvudet. Med några smarta knep går det att skapa CH R I SToffE R pETTE R SSoN struktur och bli mer kreativ. M A R G A R E T H A E l D H TEXT

ånga upplever att dagarna bara snurrar på utan att de får ägna tiden åt det de egentligen vill göra. Genom att ta kontrollen kan man lägga energin på rätt saker och vara mer kreativ. Det gäller bara att hitta smarta lösningar. – Det största misstaget vi gör är att tro att vi kan hålla allt i huvudet. För att känna sig mer ledig när vi är lediga, gäller det att hitta metoder och knep för att få ordning i kaos, säger David Stiernholm, struktör som hjälper företag att skapa struktur i sin organisation. Bestäm dig för att ha en genomtänkt strategi för allt. Ofta när vi tappar kontrollen handlar det om att vi låter omgivningen styra. Ta beslut om allt, från stort till smått, när ska mobilen vara av och på, hur ofta mejlen ska kollas, var allt inkommande ska, som pockar på uppmärksamhet och behöver återkoppling. Ju fler kanalerna blir, desto viktigare blir det att hålla sig till en struktur som håller. Allt från mejl , post-it-lappar, kollegor som vill ha feedback, viktiga kontakter från affärsmingel, bloggar, möten, missade samtal. – Så fort du får ett papper ska du veta var du ska göra av det. Ofta sprider man ut noteringar på olika ställen för att man inte tänkt igenom var man ska ha allt. Men allt ”att göra” ska in på ett enda ställe, säger David Stiernholm.

I l l U S T R AT I o N

Skapa en total att göra lista, till exempel ett block eller outlook. Skriv ner alla inkommande kanaler, projekt, att göra uppgifter, goda idéer, svar du väntar på. – Bestäm en strategi för hur och när du håller kanalen öppen eller stängd. Ha en genomtänkt strategi för allt, säger David Stiernholm. Bryt ner att göra-listan i detaljnivå. Bestäm hur du ska gå tillväga så blir det lättare gjort. – Och det känns dessutom skönt att få bocka av. Om man bara skriver upp de stora projekten blir de lätt surdegar. Ha en morgonrutin på jobbet, kolla dagens kalender, möten, akuta grejer på att göra listan, och töm mejlboxen, vissa kan besvaras direkt, andra ska in på listan. – Istället för att skriva en ny lista varje morgon, skriv upp allt du kan komma på och låt listan leva över tid. Välj den uppgift som har högst prioritet. Bäst kontroll ger ett arkiv för allt material, till exempel ett gammaldags hängmappssystem. Håll det levande, rensa en liten del av det fysiska arkivet en gång per vecka på rullande schema, till exempel varje fredag eftermiddag. Om du misslyckas, ta reda på vad som stjälpte lasset. – Allt för många förlitar sig på den ”nya” grejen, lådor och appar, men det är själva processen som måste fungera. Ge inte upp om allt rasar, bara börja om igen, säger David Stiernholm. #

U KAoS: Så S LI p p E R D 1. ta kontrollen och ha en genomtänkt strategi för allt, när mobilen ska vara av och på, hur ofta mejlen ska kollas. 2. Ha en total att göra-lista, allt du ska göra ska in på ett enda ställe, till exempel ett block eller Outlook. 3. Skaffa en inkorg på skrivbordet där allt material landar. 4. Istället för att sprida ut anteckningar, skapa så få system som möjligt där dokument och information lagras i en genomtänkt mappstruktur i datorn för digitala filer och förslagsvis hängmappar från A-Ö för dina pappersdokument. 5. Ha ett lättöverskådligt system för material som är bra att ha. Ha alltid tomma mappar och pärmar för det nya. Ett hängmappssystem ger överblick, kan färgsorteras och broschyrer och sådant som inte behöver hålas får plats. 6. Ha checklistor för återkommande uppgifter, lösenord, tidsrapportering, uppdateringar, som du har stenkoll på. 7. Ha ett block, inte flera, där du skriver ner allt. 8. Skapa en projektöversikt som du kollar av varje vecka. 9. Rensa skrivbordet innan du går hem varje dag. 10. Ge aldrig upp – ingen är ett hopplöst fall.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

ARbETSMARKNAD

Chans till chefskarriär i kommunerna Kan du tänka dig att göra en chefskarriär i någon av Sveriges kommuner? Då är chansen ganska stor att lyckas. Inom tio år kommer drygt elvatusen chefer att gå i pension. Kommunerna står inför stora utmaningar när det gäller att rekrytera chefer det närmaste decenniet, säger Håkan Sörman, vd för Sveriges kommuner och landsting. För att locka till sig ledartalanger har de tagit reda på hur blivande chefer ser på en karriär inom kommunerna. Undersökningen som de själva har gjort bland sina trainees visar bland annat att kommunerna måste bli bättre på att kommunicera karriärmöjligheterna och att lyssna på de unga cheferna. De blivande cheferna lyfter fram den goda arbetsmiljön och möjligheter till kompetensutveckling. Men det finns också nackdelar, som omgivningens lite negativa

bild av att jobba i kommunen. Lönen kan vara ett sätt att ändra den imagen. Själva känner de dock en stolthet över att jobba där. De som svarade på enkäten har en vilja att gå mellan att vara

chef och specialist, liksom att växla mellan olika förvaltningar och verksamheter. Men de tror själva att den chansen är rätt liten som en följd av gamla strukturer och en stelhet i organisationen. Så där har kommunerna en del att jobba på för att locka till sig framtidens ledare. LEL

CH E f

Unga chefer i kommunerna känner stolthet över att jobba där.

direkt till dem och fråga vilka bemanningsföretag de har anlitat.

1) om det står i annonsen vem slutkunden är, kan du höra av dig

3) Du behöver inte berätta för bemanningsföretaget att du

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

2) Står det inte vem slutkunden är, kan du söka på till exempel monster.se efter tjänster som har kommit ut de närmaste dagarna före och efter ”din” tjänst och som har snarlika beskrivningar eller nyckelord.

Är du kvinna och har en kvinnlig chef? Det innebär inte att du får högre lön än om du hade haft en man mittemot dig vid lönesamtalet. Det avslöjar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk undersökning, IFAU, som inte heller hittar något entydigt samband som pekar på att kvinnliga chefer skulle anställa fler kvinnor. Studien undersöker samtliga arbetsplatser i offentlig sektor och ett urval av arbetsplatser i privat sektor under 1996–2008. Ungefär 36 procent av cheferna på den svenska arbetsmarknaden var kvinnor år 2008. När man räknar bort faktorer såsom ålder, utbildning, erfarenhet och yrkesval, har män i Sverige omkring åtta procent högre lön än kvinnor. HM

Vad tjänar en naturvetare? Vi har nöjet att presentera en rykande färsk lönestatistik för naturvetare. Lönerna hittar du på Saco Lönesök. Där kan du också jämföra din lön med andra akademiker. Vi tackar alla medlemmar som svarade på Naturvetarnas löneenkät.

Maxa jobbchansen Har du sett en intressant tjänst som rekryteras via bemanningsföretag? Ofta finns samma tjänst utlyst på flera konkurrerande bemanningsföretag samtidigt. Genom att söka från flera håll, kan du öka dina chanser att få jobbet, oavsett om slutkunden föredrar att gå vidare med ett visst bemanningsföretag.

Kvinnliga chefer minskar inte lönegapet

har sökt tjänsten på flera ställen, men tänk på att vara öppen med hur du har gjort mot slutkunden, om du blir kallad till intervju där. HM

Gå in på www.naturvetarna.se och klicka på löner. Där hittar du ikonen för Saco Lönesök. Logga in med de fyra sista siffrorna i ditt personnummer och medlemsnummer, som finns vid adressen på tidningens sista sida. LEL

KARRIÄR

Visste du att… … den som omfattas av kollektivavtal har rätt att regelbundet förhandla om sin lön. Man får också föräldralön som ger ett extra tillskott utöver den ersättning man får från försäkringskassan. På lönedelar upp till 7,5 basbelopp betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen och cirka 90 procent på lönedelar över 7,5 basbelopp. … kollektivavtalet ger högre pension, även om arbetsgivaren som saknar kollektivavtal betalar in lika mycket till din pensionsförsäkring. De lägre avgifterna som parterna på arbetsmarknaden har förhandlat fram ger klirr i kassan för dem som har kollektivavtal. Totalt kan det handla om skillnader på en miljon kronor mellan den som omfattas av kollektivtal och den som är utan. LEL (KÄLLA: ALECTA)

Rörlighet lönar sig De flesta chefer på statliga myndigheter i Sverige har rekryterats internt. Men att tidigare ha bytt jobb mellan olika delar av statsförvaltningen eller att ha arbetat utanför statlig sektor ger en större sannolikhet att nå höga positioner såsom avdelningschef eller generaldirektör. Det visar en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk undersökning, IFAU. Studien, som omfattar 40 000 statsanställda, visar också att erfarenhet från privat sektor är sällsynt på myndigheterna. De flesta som har rört sig utanför statsförvaltningen, har arbetat inom andra delar av den offentliga sektorn eller i ideella organisationer. Rörligheten är lika viktig för kvinnor som för män, men kvinnliga statsanställda har generellt sett mindre chans att få de höga chefstjänsterna. Detta mönster etableras redan vid rekryteringen till lägre chefstjänster, enligt IFAU. En kvinna som får ett chefsjobb har därefter lika stor chans att fortsätta klättra som Armarna uppåt sträck! sina manliga kollegor. HM

fRåGA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Har jag som uppsagd rätt att söka jobb på arbetstid? Hej, jag är uppsagd men jobbar fortfarande kvar eftersom uppsägningstiden inte har gått ut. Min chef nekade mig att söka jobb och gå på anställningsintervju på arbetstid. Nu undrar jag vad som gäller. lAR S

om din arbetsgivare har sagt upp dig har du under uppsägningstiden rätt till betald ledighet för att söka jobb, enligt anställningsskyddslagen. Det innebär att du kan gå på anställningsintervju på arbetstid och att du även kan använda en del av din arbetstid till att söka jobb och att besöka arbetsförmedlingen. Om din arbetsgivare omfattas av ett omställningsavtal har du i regel även möjlighet att träffa din arbetsmarknadsrådgivare på betald arbetstid. Enligt lagen har du rätt till skälig ledighet för arbetssökande aktiviteter men det finns ingen tydlig tidsgräns och du måste stämma av med din arbetsgivare innan du till exempel

går på anställningsintervju. Märk väl att du inte har rätt till reskostnadsersättning, traktamente och dylikt från din arbetsgivare för resor som du gör i syfte att söka jobb. Det finns exempel på arbetsgivare som väljer att arbetsbefria anställda en dag i veckan under uppsägningstiden i syfte att koncentrera aktiviteterna med att söka jobb. Detta betyder dock inte att den uppsagde automatiskt är förhindrad att till exempel gå på anställningsintervjuer annan dag i veckan än den lediga dagen. M oN I KA E loWS oN, oM b U D S MAN NATU RVETAR NA

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

på n y t t j o b b

Leif formar framtidens arbetsmiljöer När vi ska jobba längre måste arbetsmiljön anpassas efter det. Redan nu finns det ett sug efter arbetsmiljöingenjörer. När Leif Grönesjö valde Feelgood hade han tre jobb att välja mellan. Åldern var ingen nackdel för honom. Varför fick du jobbet? – Jag har kompetensen och lång erfarenhet som arbetsmiljöingenjör. Innan jobbade jag på Volvo Aero i Trollhättan, vilket var perfekt, men långa resor från Borås till Trollhättan gjorde att jag ville byta till något på närmare håll. Så åldern var inget problem? – Nej, jag hade tre erbjudanden och då ska man komma ihåg att jag är 58 år. Det finns ett sug efter erfarna arbetsmiljöingenjörer. Så var

det inte för bara fem år sedan. Men det gäller att ligga steget före och upprätthålla sin kompetens för att vara attraktiv. Vad är senaste nytt? – Som en följd av EUanpassningen har regLeif Grönesjö hade lerna luckrats upp med tre jobbchanser. färre detaljregler och mer riskanalyser och bedömningar som följs av åtgärd. Så det gäller bland annat att hålla koll på ny internationell standard. När kommer ni in i bilden? – Mina kunder finns i industrin, just nu på SKF i Göteborg. Särskilt de större företagen är måna om arbetsmiljön. När Volvo byggde en ny verkstad var jag med under hela proces-

sen för att arbetsmiljön skulle bli så bra som möjligt. Vilken risk är störst? – När saker inte fungerar som de ska ökar risken eftersom det ofta inte finns rutiner för det oväntade. Och man vill att driften ska komma igång så snabbt som möjligt. Har du roligt på jobbet? – Jag stortrivs och kommer inte att gå när jag fyller 65 år. Det är nya utmaningar hela tiden och spännande möten, vi är välkomna eftersom vi hjälper till att lösa problem. Nu när vi ska jobba längre måste arbetsmiljön anpassas till det. Gäller det även kontorsmiljö? – Ja absolut. Där ökar behovet av vår kompetens, det handlar om allt från växande problem med allergier och ergonomi till belysning och störande ljud. LEL

f l er p å n y tt j o b b Geir Løe Samordnare vid Tek-nat samverkan vid Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, med ansvar för bland annat studiebesök, alumnverksamhet och näringslivssamverkan. Utbildning: Doktor i evolutionär ekologi, Uppsala universitet. Tidigare jobb: Universitetslektor i biologi, Högskolan i Gävle. Maja Ullberg FOU-praktikant vid Institutio-

nen för folkhälsovetenskap, Socialmedicin, Karolinska Institutet. Utbildning: MSc i Nutrition, Stockholms universitet. Maria Rosenblad Miljöinspektör i Sala och Heby kommun med inriktning på förorenade områden och miljöskydd. Utbildning: Miljövetare. Tidigare jobb: Vikarie på samma tjänst, innan dess på länsstyrelsen Västmanlands län.

Åsa Hogmark Miljö- och hälsoskyddsinspektör vid förvaltningen för Samhällsbyggnad, Gävle

Till Jönköping, Linköping och Alnarp söker vi:

Vatteningenjör/ Hydrotekniker

Är du intresserad av hydroteknik, hydraulik och hydrologi? Vill du få en djupare insikt i hur avvattning av jordbrukslandskap fungerar? Sök dig då till vattenenheten.

så nytt job Har du o ck

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N A T U R V E TA R E

2 2012

kommun. Utbildning: Magister i Livsmedelstillsyn samt Medicine Magister i Folkhälsovetenskap. Tidigare jobb: Livsmedelsinspektör på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor.

551 82 Jönköping

Läs mer och ansök senast den 7 mars på www.jordbruksverket.se/ledigajobb

Miljö- och hälsoskyddskontoret söker tre nya medarbetare för tillsvidareanställning

Hälsoskyddsinspektör och lantbruksinspektör för visstidsanställning året ut

livsmedelsinspektör Läs mer på www.halmstad.se/ledigajobb

FOI söker Landsbygdsdirektör

med engagemang och hjärta för landsbygdens utveckling Läs mer om tjänsten och registrera din ansökan på www.sprint.se under Lediga tjänster, senast 11 mars. www.lansstyrelsen.se/dalarna

Motala kommun söker

Miljö-och hälsoskyddschef Mer information på motala.se/jobb

Analytisk kemist (FOI-2011-1860) Vi arbetar med forskning, utveckling och värdering av kemiska analysmetoder. Arbetet sker i samverkan med försvarsmakten, civila myndigheter samt näringslivet. Internationell samverkan förekommer i flera projekt. Arbetet innefattar allt ifrån praktiskt laboratoriearbete med instrumentella analysmetoder, metodutveckling, medverkan i fältförsök till rapportskrivning, utredningsarbete och externa kontakter. Du är civilingenjör/akademiker alt. disputerad inom analytisk kemi med goda teoretiska och praktiska kunskaper i masspektrometri och kromatografiska tekniker (LC-MS, GC-MS). Vi ser gärna att du också har kunskap och intresse inom teknik- och fysikområdet. Erfarenhet av arbete med frågeställningar inom biokemi/ proteinkemi, life sciences eller miljökemi är meriterande. Du ska ha ett brett kemiskt intresse, praktisk läggning och gärna finna lösningar på tekniska problem. Du måste även vara beredd att bidra med din kompetens i flera olika projekt. Arbetet är förlagt till Umeå men resor inom och utom landet kan förekomma. Vi fäster stor vikt vid personliga egenskaper som flexibilitet, mångsidighet och samarbetsförmåga. God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift såväl på svenska som på engelska förutsätts. Tjänsten är en tillsvidaretjänst som inleds med 6 mån provanställning. För arbete vid FOI krävs svenskt medborgarskap. Sista ansökningsdag är 2012-03-25. Ansökan sker endast via www.foi.se/jobb Vi vill att du i ansökningsformuläret fyller i de utbildningar och erfarenheter som är relevanta för jobbet. I slutet av ansökningsformuläret kan du sedan bifoga ett komplett CV och personligt brev. Om du har frågor är du välkommen att ringa till Institutionschef Lena Karlsson Engman eller till projektledare Crister Åstot eller Calle Nilsson. Fackliga företrädare är Jan Burman, SACO-föreningen och Eva Larsson, ST vid FOI, samtliga nås på telefon 090-10 66 00 (vxl).

I Motala står människorna och möjligheterna i fokus. Här älskar vi vår vattenrika livsstil och drar nytta av den unika boendemiljön med stadsliv och natur i ett.

FOI CBRN-skydd och säkerhet är Sveriges ledande forskningsinstitut inom skydd mot massförstörelsevapen. Vi utgör expertorgan för frågor som rör hälsofarliga kemiska, biologiska, radiologisk a och nukleära ämnen (CBRN) men är även verksamma inom områdena miljö, nedrustning och ickespridning. Våra kunder återfinns både i det civila samhället och i det militära försvaret.

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Skogssällskapet söker en fastighetskonsult med inriktning mot fastighets- och jordbruksfrågor

Vi utgår från att du gillar skog, jord och fastigheter. Men för att trivas och fungera hos oss bör du tycka om människor lika mycket. För det är samma regel i skogen och lantbruket som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor. Vi arbetar på uppdrag av Sveriges skogsägare och ingen är den andra helt lik. Många av Skogssällskapets uppdragsgivare vill dessutom ha hjälp med mer än bara skogen. Din och vår uppgift är att få alla att uppnå sina mål.

Just nu söker vi en fastighetskonsult till Mälardalen med inriktning mot upplåtelser och jordbruksfrågor. Läs mer om tjänsten på www.skogssallskapet.se/jobb

Vi hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markinnehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare. Vi hanterar ca 2 miljoner m3 virke och omsätter 1,5 miljarder kronor per år.

 

            



N A T U R V E TA R E

N R2 2012

aG ronoM För b u n Det

styrelsen bjuder in till årsmöte

Datum: lördagen den 10 mars Plats: Ultuna Uppsala tid: 09.30 För möteshandlingar samt lokal, se hemsidan, www.agronomforbundet.se kontakt: Magnus Thelander, ordf@agronomforbundet.se

Di eti ste r nas r i ks För b u n D

År sM öt oF en e ss Fö ion re ni nG sar Pr

hälsar dig välkommen till årsmöte

Datum: söndagen den 18 mars. Plats: auditoriet Kammaren, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. tid: 13.00 - (lunch serveras från kl. 12.00) Var och en ansvarar själv för att ta med aktuella handlingar till mötet. Handlingarna finns att hämta på www.drf.nu för de som inte fått dem per post. kontakt: evelina@drf.nu

M i ljö - och hälsos kyDDss e ktion e n

kallar till årsmöte Datum: Fredagen den 23 mars. Plats: Naturvetarhuset, sal N460, Umeå universitet tid: 15.00 - 17.00 kontakt: Jonas Engzell, e-post: moh@naturvetarna.se för anmälan och information. Anmälan senast den 12 mars.

Di r F

kallar till årsmöte Datum: tisdagen den 27 mars Plats: Vildmarkshotellet, Kolmården tid: 17.00 kontakt: Eva Eriksmarck, styrelsen@dirf.se

Kallelse till G eos e ktion e ns årsmöte och inbjudan till föredrag Datum: torsdagen den 19 april. Plats: Hörsalen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Uppsala tid: 15.00 – Föredrag av geofysiker Gerhard Schwarz, SGU på temat: ”Vart är den magnetiska nordpolen på väg?” Klockan 16.00 – Geosektionens årsmöte (med öl och smörgås) kontakt: Anmäl ditt deltagande senast torsdagen den 12 april till sektionens ordförande Christer Åkerman telefon: 070-2799796, e-post: perchrille@hotmail.com eller till kassör Otto Pile, SGU telefon: 031-7082671, e-post: otto.pile@sgu.se

a! Va r M t Vä lko M n

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

S PA N A R I N

3 frÅgor tI ll s usan n e g ran ström, P r oj e k t le da r e f ö r m ä s s a n n o r d I s k a t r ä d g Å r da r

Vad är nytt i år? – vi har sm i blomsterbinderi för första gången och en tävling som går under arbetsnamnet ”Favorittäppan” där fyra personer från branschen kommer att få en skottkärra med jord, plantor och attiraljer och skapa något på en bestämd yta under mässan. Vi fortsätter också arbetet med att få fler besökare att våga utnyttja kompetensen hos Fritidsodlingens riksorganisation, FOR. Man ska inte bara gå hem med en kasse med saker utan också med ny kunskap och mod att prova på något nytt. Berätta om temat ”Oväntade kombinationer och inspirerande kollisioner”! – Vi vill visa att trädgård har alla möjligheter. Det är inte bara raka rabatter och bestämda rosor. Trädgården är tillåtande, inget är fel. Om man inte har trädgård, har man något att göra på mässan då? – Absolut! Man kanske har balkong eller krukor som man tycker om att jobba med och ta hand om. Många som bor i lägenhet gör sina balkonger till fantastiska oaser. hm NOR D I S KA TRÄDGÅR DAR 2012

Den 12–15 april grönskar det på Stockholmsmässan i Älvsjö. På seminarieprogrammet står teman som stadsodling, dagvatten och den framtida kyrkogården. Sista anmälningsdag för seminarierna, som arrangeras av FOR, Fritidsodlingens riksorganisation, är 19 mars. Läs mer: www.nordiskatradgardar.se

k e m I PÅ n Y t t s ät t

Grundlig genomgång säg ”periodiska systemet” och gemene man drar sig till minnes hur man under grundskolans kemilektioner tragglade rad efter rad av ämnen. Kan en 400-sidig tegelsten råda bot på det? Hugh Aldersey-Williams, brittisk vetenskapsjournalist, tillika konstoch designkritiker på New Statesman, samlade inte på frimärken eller suddgummin som barn, utan på grundämnen, och hans entusiasm smittar av sig i Grundämnenas sällsamma liv – En kulturguide till det periodiska systemet. Han har fyllt sin bok med lika delar historia, geografi, mytologi, religion, ekonomi – och kemi.” Grundämnena lämnar stora färgstarka strimmor på vår civilisations målarduk” skriver AlderseyWilliams, och målar upp bilder av havsgrön klorgasdimma över röda vallmoblommor och fontäner av kvicksilver som kastat solkatter på väggar i arabiska palats. hm Läs mer: www.norstedts.se

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

systematiskt men utbroderat.

aPP

Vilt i mobilen jägarförbundets nya vilt-app är inte bara praktisk för dig som jagar, utan också ett trevligt tillbehör till skogspromenaden. Nu behöver du aldrig undra länge över vad det är för spår du har stött på eller vilket djur det är som hörs bortom träden. Appen, som är gratis och finns för både Iphone och Android, innehåller inforvems är spåren? mation om våra vanligaste däggdjur och fåglar. Populärt, inte minst bland barn och föräldrar. hm Läs mer: www.jagareforbundet.se

Insekter för män? efter att ha sålt slut förra året, finns Tranströmerska insektsamlingen från Runmarö från 2001 åter i tryck. Förväntansfullt slår jag upp den lilla essäsamlingen, vars omslag naturligtvis pryds av Mordellistena transtroemeriana, Tranströmers tornbagge, uppkallad efter poeten som en hyllning på hans 80-årsdag. Redan på första sidan kommer förvänttornbagge med ningarna emellertid på skam. nobelprisglans. ”Fjärilar, naturligtvis. Men skalbaggar som nästan inte syns, där går en gräns vid vilken alla kvinnor börjar le.” hävdar författaren, biologen Fredrik Sjöberg, som fått låna insektsamlingen från vännen Tomas Tranströmers ungdom. Jag kan hålla mig för skratt. Vet inte om jag ska vara mer förnärmad i egenskap av kvinna eller biolog. Exkluderad från vidare läsning, beger jag mig ut på Wikipedia. Kvinnliga entomologer är förvånansvärt få, visar det sig, men de finns. Att damma av en insektsamling från 1940-talet kan vara ett spännande litterärt grepp i all sin enkelhet, men låt oss lämna gångna tiders kvinnosyn på vinden! hm Läs mer: www.bonnierforlagen.se

gästkrönikan

När de bästa idéerna

kommer på skam När Robert Oppenheimer, ”atombombens fader”, bevittnade den första atomsprängningen i Alamogordoöknen i New Mexico tänkte han på en rad ur Bhagavad Gita: ”Jag har blivit Döden, världarnas förintare.” En annan sida av atomkraften är att otaliga människor också hjälpts till livet av cancermediciner, radioaktiva läkemedel, strålbehandling och till exempel positronemmisionstomografi (PET). Ytterligare en fredlig användning är kärnkraften som ger oss energi, fast det är mer kontroversiellt. Exemplet väcker många tankar om vetenskapens etik och ändamål, samt forskarens eget ansvar, liksom vad som är god forskning respektive dålig. Det gällde i synnerhet också den tyske kemisten Fritz Haber som inte utan anledning har kallats ”dödens” eller ”djävulens kemist”. När de stridande arméerna under första världskriget fastnat i skyttegravarna på västfronten föreslog Haber, ivrig att förkorta kriget och hjälpa Tyskland till seger, att sätta in stridsgaser. Den 22 april 1915 rullade klorgas från sex tusen gasbehållare mot de brittiska ställningarna. Tusentals oförberedda soldater dog under svåra plågor och många som överlevde blev blinda. Senare övergavs klorgasen och Haber deltog i utvecklandet av senapsgas och fosgen. Habers fru, Clara Immerwahr, som också var forskare i kemi, opponerade sig häftigt mot sin mans arbete med giftgaser. Hennes åsikt var att forskning skulle användas för konstruktiva och goda ändamål, inte för blind och överspänd patriotism. När Haber struntade i hennes protester tog Clara hans tjänstevapen och sköt sig i deras trädgård.

F r itz hab e r har i nte utan an le dn i ng kallats ”d öde n s” e lle r ”Djävu le n s” k e m i st Fritz Haber är också mannen bakom framställningen av konstgödsel som resulterade i ett synnerligen kontroversiellt Nobelpris i kemi 1918 och det berodde på hans förehavande under kriget. I början av 1900-talet ökade Europas befolkning snabbt och 1909 utvecklade Fritz Haber en metod att framställa ammoniak ur luftkväve och vätgas, Haber-Boschprocessen. Det var en uppfinning av monumental betydelse då tillgången på kväve och väte är obegränsat. Syntesen kom att kallas ”befolkningsbombens knallhatt” då den sågs som räddaren från en världsomfattande hungerkatastrof. Även den medaljen har en baksida för paradoxalt nog har konstgödsel bidragit till en befolkningsökning så stor att förmodligen

Klorgasen skulle förkorta första världskriget.

ännu fler svälter nu. Dessutom härrör inte handelsgödselns kväve från kvävets naturliga kretslopp och ett överskott på kväveföreningar läcker lätt ner i markerna och rinner ut i grundvatten, vattendrag, sjöar och hav som jäser och bubblar av algblomning. I förlängningen uppstår syrefattiga bottnar och fiskdöd. Gränsen mellan god och dålig forskning är inte alltid så lätt att dra och ibland kommer de bästa idéer på skam.

Inger Ingmanson, kemist, biolog och författare

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

N aT U R V E TA R N A S k o n g ress 2 0 12

Föreslå en naturvetare med idéer om framtiden I höst har Naturvetarna kongress. Ta chansen och föreslå naturvetare som du tycker ska föra din talan på kongressen. Fram till 1 april är det möjligt att nominera, vilket du gör på web Vad händer på kongressen? – En ny styrelse ska väljas. Enligt valberedningen blir det en viss förnyelse i år. Naturvetarnas färdriktning för de kommande tre åren kommer att stakas ut. Sedan är det styrelsen som tar över det fortlöDet var dramatik på förra kongressen med flera omröstningar. På kvällen var det fest.

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

pande strategiska arbetet, med kansliet som stöd. Några heta frågor? – Att stärka kopplingen till arbetslivet under utbildningen är en viktig fråga för studenterna. Ännu en fokusfråga kan bli att synliggöra naturvetares kom-

petens i samhället. Det finns också en önskan från styrelsen om att lyfta våra fackliga ombud ute på arbetsplatserna. Vi hoppas också att medlemmarna själva vill påverka genom att skriva motioner. Se här intill hur det går till. Hur nominerar man? – Du föreslår din kandidat på webben. Gör en kort presentation av kandidaten och glöm inte kontaktuppgifter. Kolla också att den som nomineras vill kunna väljas till kongres-

sen. Fram till 1 april är det möjligt att nominera. Kan man nominera sig själv? – Ja visst, det går utmärkt. Vad händer sedan? – När nomineringen är avslutad startar valet som alla medlemmar har rätt att delta i. Även det sker på webben. Du får rösta på kandidater som hör hemma i din valkrets. Landet är indelat i sex valkretsar. Dessa är södra, västra, östra, Stockholm, Uppsala och norra valkretsen. LEL

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

2 frågor

till tidigare kongressombud 1.

Vad var bäst med att vara ombud på kongressen?

även givande att lära känna andra ombud.

2. Ja absolut, jag upplevde att

kan du rekommendera andra att vara det? Jessica Berggren, miljö- och hälsoskyddsingenjör.

1. Det gav mig en djupare förståelse för vilka frågor ett fackförbund arbetar med. Som vanlig medlem är det mest i lönefrågor man märker av sitt fackförbund annars. Det var

jag hade en möjlighet att påverka Naturvetarnas inriktning utifrån de motioner som togs upp. Ulf andersson, göteborgs miljövetenskapliga centrum

1. Man lär känna andra naturvetare och får mycket information om olika naturvetare i arbetslivet. På två dagar hinner man bli vän med ett antal personer, som

man sedan har fortsatt kontakt med. Man får en större förståelse för hur Naturvetarna arbetar fackligt.

2. För att det är kul, intressant och du får reda på vart din fackliga avgift går. Här är en ärlig chans att få svar på hur Naturvetarna gör nytta för dina pengar. Någon gång under arbetslivet borde varje medlem vara med på kongressen, för att kunna påverka vilka satsningar som ligger i tiden. Man får vara med i den demokratiska processen inom Naturvetarna. Det är du som medlem, via ditt ombud, som bestämmer! Johanna Rösth

Påverka med en motion Tycker du att Naturvetarna jobbar med rätt saker? Nu har du chansen att påverka vilka frågor som förbundet ska driva under de kommande tre åren. Det kan handla om allt från löner och karriär till marknadsföring av naturvetare. Eller vill du att fokus ska ligga på att skapa goda villkor för forskning och utveckling? Att minska glappet mellan utbild-

ning och arbetsliv är ännu en aktuell fråga. Dina förslag skriver du i en motion, som ska vara inlämnad senast 30 augusti. Du mejlar motionen till ulf. bergius@naturvetarna. se eller med vanlig post Ulf Bergius, Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka.

2. Bakgrund. Beskriv frågan och varför en lösning behövs.

SÅ S kR IVE R DU E N M oT I o N :

5. ange ditt namn och datum.

1. Formulera en kort och tydlig rubrik som fångar ditt budskap.

Alla medlemmar i Naturvetarna har rätt att lämna in motioner till kongressen. LEL

3. Föreslå en lösning och argumentera för den. 4. Yrkande – förslag till beslut. Formulera dig så exakt som möjligt vad du vill att kongressen ska besluta.

Vill du engagera dig i Naturvetarnas styrelse? Naturvetarnas valberedning slutspurtar nu för att kunna presentera en delvis ny styrelse på kongressen i november. Tomas Casselgren, sammankallande i valberedningen, välkomnar dig som brinner för naturvetare och naturvetenskap. Vilka söker ni? – Vi vill få in fler yrkesgrupper, gärna från landstinget, som till exempel biomedicinska analytiker, dietister och sjukhusfysiker. Det är en fördel med lokal facklig erfarenhet, men inget krav. När ska nomineringen vara inne? – Bra om vi får in förslagen före sommaren, men dörren är öppen till mitten på augusti. kan man föreslå sig själv? – Ja absolut. Det gjorde jag en gång i tiden och satt i fyra perioder, alltså tolv år. Jag hade jobbat fackligt lokalt och kunde den delen. Vad fångade dig? – Spelet på den högre nivån med alla kontakter med regering och departement i olika samhällspolitiska frågor fascinerade mig. Den kompetensen och erfarenheten är minst lika viktig som den traditionellt fackliga. Är det roligt att sitta i styrelsen? – Ja i den meningen att man utvecklas som person. Styrelsearbete är en bra skola där man lär sig att argumentera för sina åsikter och driva frågor som man tror på och som är till nytta för medlemmarna. Hur nominerar man? – Ta kontakt med någon av oss i valberedningen. Mig når du på tomas.casselgren@bahnof.se eller agronom Erik Holmenstig, dietist Anki Book och molekylärbiolog Cecilia Björkdahl. LEL

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Rättelse om dom i aD

Naturvetarna förstärker med ny utredare Sofie Andersson är ny utredare på Naturvetarna. Hon ska lyfta frågor om utbildning och forskning för naturvetare. Forskning och dess betydelse för samhällsutvecklingen är frågor som fascinerar Sofie Andersson. – Forskning är viktigt, inte minst för Sverige som kunskapsnation och för vårt välstånd. Jag vill bidra till att förbättra möjligheterna att bedriva forskning, med tydliga karriärvägar och bra tjänster för forskarna. Vid sidan av den strategiska forskningen vill hon se en större satsning på nyfikenhetsforskning

där man lyfter blicken från de etablerade frågorna och vågar satsa på nya områden. Soﬁe andersson De fråär ny på Naturve- gorna har tarna. Sofie Andersson chans att fördjupa sig i på nya jobbet. – Naturvetarna har hög svansföring och får genomslag i frågor om forskning och utbildning. Det upplevde jag när jag jobbade som utredare med samma frågor på Tandläkarförbundet. Hon ansluter sig till Naturvetarnas linje att stärka kopplingen

mellan universiteten och näringslivet. – När man går en utbildning måste man på ett tidigt stadium veta vilken arbetsmarknad som väntar och vilka krav arbetslivet ställer. Själv har hon en masterexamen i Europakunskap från Göteborgs universitet. Som generalist med mycket träning i analys känner hon sig rustad för att lyfta utbildnings- och forskningsfrågorna för naturvetare. Fritid då? – Bor på Söder i Stockholm och springer gärna runt Årstaviken och tränar yoga. Film, att läsa och baka bröd är andra intressen. Är den sociala typen som trivs med vänner. LEL

I förra numret av Naturvetare skrev vi att Naturvetarna vann i arbetsdomstolen, AD. Domstolen slog fast att vindkraftföretaget Kraftö AB bröt mot förhandlingsskyldigheten när tre medlemmar i Naturvetarna blev uppsagda. Så långt är allt rätt, däremot var det inte avgörande för domen att Kraftö AB inte presenterade någon kalkyl eller annat underlag som styrkte att bolaget gick dåligt. Vindkraftföretaget ansågs ha underlåtit att ingå i sakliga förhandlingar i frågan och det gjorde att arbetsgivaren bröt mot förhandlingsskyldigheten Bolaget dömdes att betala 35 000 kronor i skadestånd samt rättegångskostnader till Naturvetarna. Parallellt med processen i AD pågår även en process i tingsrätten gällande frågan om bolaget följde turordningsreglerna enligt lag. Den förhandlingen kommer att äga rum någon gång under våren. LEL

Maja leder nutritionisterna Nutritionistföreningen inom Naturvetarna har haft årsmöte. Här är den nya styrelsen:

» Maja Ullberg, ordförande » Stephanie Bonn, sekreterare » Erika ax » Isabella Tillander

Arbetar du på kPMg idag eller har du tidigare arbetat på kPMg? Vi söker dig som i din anställning på KPMG har erhållit bonus sedan 2002-01-01 och senare. KPMG har inte betalat pensionspremier på bonus på ett korrekt sätt. Företaget har nu gjort vissa rättelser, dock inte på ett helt tillfredsställande sätt eller för samtliga berörda. Med anledning av ovanstå-

N A T U R V E TA R E

N R2 2012

ende söker vi nu kontakt med dig som erhållit bonus någon gång sedan 2002-01-01 och vid tidpunkten för detta var medlem i Naturvetarna. Är du berörd, mejla: jour@naturvetarna.se eller skicka brev: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

» Johanna Eskilsson (nyval 2 år) Suppleanter: Per Frank, AnnaMaria Hjort och Shahnaz Moussavian.

Examensring för Biomedicinska analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 900 kronor)

Beställningen skickas till: elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress. Glöm inte ange storlek och examensår. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

Brinner för konsulterna Som fast anställd tar man mycket för givet, tycker Thérèse Rosklint, som är ledamot i Naturvetarnas styrelse, men också i akademikerföreningens styrelse på Proffice AB. Hon engagerar sig för konsulternas villkor och vill lyfta de lokala förtroendevaldas arbete. Vad är det viktigaste med kongressen till hösten? – Den demokratiska processen. På årets kongress vill vi särskilt lyfta de lokala förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Vi kommer att lägga en proposition om att de ska få mer stöd. Har du någon hjärtefråga i styrelsen? – Jag brukar lyfta fram konsult- och bemanningsfrågor, att det är viktigt att vi tänker även på dem som inte är anställda på arbetsplatsen. Det gäller till exempel kollektivavtalen, hur de är utformade. Många medlemmar i Naturvetarna har inte månadslön, utan prestationslön. Då påverkar en sådan sak som om påsken ligger i mars eller april hur mycket man tjänar i den månaden. Vad gör dig arg? – Nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Södertälje. Det är en sak när man gör en nedläggning som den man har gjort i Lund. Det har jag förståelse för. Det fanns en tanke med det hela, hur man skulle hantera verksamheten och forskare erbjöds att flytta med. Forskarna i Södertälje erbjuds inte att flytta med när Astra Zeneca nu ska köpa in sin neuroforskning. Nedläggningen kan också drabba fler än de 1 200

fast anställda. Många har jobbat där som inhyrda konsulter. Det känns tråkigt när hela mängden av life science-forskning i Sverige minskar så drastiskt.

Thérèse Rosklint bevakar konkurrenternas läkemdelsutveckling som inhyrd konsult på astra Zeneca i Mölndal.

Astera Zeneca drar också ned i Mölndal, där du arbetar som inhyrd konsult… – Det talas om att supportande funktioner ska minska, och den avdelning jag tillhör är support, så jag känner mig förstås orolig. Men jag känner också en stor trygghet i att veta att Naturvetarna och våra ombudsmän stöttar och gör allt de kan för dem som inte får jobba kvar. HM

k o N Ta k T wwww.naturvetarna.se E - P o S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P o S Ta D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö k S a D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 oRDFÖRaNDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E k TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJoU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

THÉ RÈ S E RoS k LI NT

kaRRIÄRSERVICE:

Ålder: 39 år.

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Utbildning: Molekylärbiolog, licentiat inom kardiovaskulär prevention.

CHEFSSERVICE:

Jobb: Konsult på Proffice Life Science, uthyrd som informationsspecialist på Astra Zeneca i Mölndal. Söker i pipelinedatabaser efter nyheter och förändringar kring de läkemedelssubstanser som konkurrenterna utvecklar.

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

Bor: I Göteborg. Familj: Man och dotter på 7 år. Fritid: Slalomskidåkning, vara ute i naturen och läsa böcker. Senaste bok: En berättelse om kärlek och mörker av Amos Oz. oanad talang: Hejare på att virka japanska amigurumi-mönster. Senaste kreationen, en brosch i form av en glass till dottern. Bästa karriärtipset: Bredda dig redan under utbildningen. Då blir det lättare att hitta alternativa karriärvägar sedan, om det behövs.

akaDE M I k E R NaS E R kÄN Da a R B E T S LÖ S H E T S k a S S a :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N koM STFÖR SÄk R I Ng E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 akaDEMIkERFÖRSÄkRINg:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R2 2012

N A T U R V E TA R E

Posttidning

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vad tjänar naturvetare och andra akademiker? Vi har nöjet att presentera en rykande färsk lönestatistik för naturvetare. Lönerna hittar du på Saco Lönesök. Där kan du jämföra din lön med andra akademikers. Vi tackar alla medlemmar som under hösten svarade på Naturvetarnas löneenkät.

Löner på Saco Lönesök Saco Lönesök når du genom Naturvetarnas medlemswebb, www.naturvetarna.se. Gör så här: 1. Klicka på Medlemswebben, grön ikon uppe till höger. 2. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen ovan till höger på den här sidan, och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer (om du inte har ändrat ditt lösenord). 3. Läs gärna guiden som finns i Saco Lönesök innan du plockar fram lönestatistik. Du kan också klicka dig fram på egen hand för att hitta det du är intresserad av.

Akademikerlön i din smarta telefon I appen Akademikerlön, som du laddar ner gratis, får du ett smakprov av lönestatistiken. Du som har android måste uppdatera appen för att den ska fungera. Löneappen är inte lika detaljerad som Saco Lönesök, utan visar löner för olika utbildningar och befattningar. Här får du också lite goda råd inför löneförhandlingen.

Tänk på att… …lönestatistiken bara ger en fingervisning om löneläget för din yrkesgrupp och befattning. Lönerna för naturvetare är individuella och avspeglar bland annat kompetens, skicklighet och ansvar. Därför gör du klokt i att prata med någon av Naturvetarnas ombudsmän när du ska förhandla om lön.